Imekdiyen (les fidèles)
Imekdiyen (les fidèles) 1921
Tamekdit Ṭawes
Tullist-a « Imekdiyen » tettwakkes-d seg ummud n tullisin « Timsirin n yiḍ »
Ṭawes
Ṭawes tedda d tislit, yuɣ-itt Muḥend n twacult n At Lḥif n taddart Ufella. Gan tameɣra, yeqres ṭṭbel yefrar wurar. Tislit terra-d sebɛiyyam s axxam-nsen deg Tgemmunt. Tuɣal kan s axxam-is d win n urgaz-is ɣer taddart Ufella tebda leqdic d lecɣal ama d wid n uxxam ama d wid n lexla. Ur teqqim ara aṭas akken ad taɣ tannumi n tudert-is tamaynut. Win tt-iwalan tqeddec ad yenwu din i d-tlul, d taqcict n taddart Ufella. Acimi? Acku tesmuzgut nezzah i yiwellihen n yemma-s i s-yeqqaren tal tikkelt: «Ɣur-m a Ṭawes! Mačči d argaz-im kan ara taɣeḍ, ad ternuḍ ad taɣeḍ imɣaren-im ara tettqadareḍ, ad taɣeḍ inaragen-im,(9) insayen( 10) n taddart… » D ayen i texdem, tuɣ awal i yemma-s, daymi ur d-tettban ara d tabarranit.
Zrin kra n wayyuren, Ṭawes terfed; d ayen i yeččuren ul n temɣart-is Mennun s lferḥ. Dɣa, tal tikkelt ara tfakk taẓallit n yal akud seg tin n lefjer ɣer tin n lɛica, ur tettettu ara ddeɛwat n lxir i merra arraw-is, amur ameqqran tettak-it i win yellan deg uɛebbuḍ n teslit-is. Lehdur deg yimi-s teddun am waman deg wasif iḥemlen mi ara tdeɛɛu acku awal-is teqqar-it-id s tutlayt-is (11), s teqbaylit.
Tettɛenni ɣer Rebbi ad d-ilal d aqcic. Ṭawes d Muḥend akken i bɣan ula d nutni. Amenzu-nsen bɣan-t d aqcic akken assen ara yimɣur ad yexdem fell-asen. Akka i d timetti (12) tamaziɣt i ifernen arrac ɣef teqcicin. Qqaren-d deg yiwen wanzi (13): Ad d-yefk Rebbi llaẓ yernu-d arrac. D arrac yettuɣalen azekka d irgazen i izemren ad rren akkin llaẓ d lihana.
Tawacult n At Lḥif bḥal isem-is, am twaculin yettidiren deg tudrin ickenṭḍen ɣer yidurar. Muḥend, argaz n Ṭawes ɣur-s yemma-s Mennun d baba-s Salem, d imɣaren i sin, rnu sin watmaten-is ddaw-as: Yidir d Caɛban. Ma d uletma-s Melɛez terna-d fell-as, tezwej ɣer yiwet n taddart ur neggug (14) ara ɣef taddart n Tgemmunt.
Asmi i d-tlul Ṭawes amzun kra ur d-yeḍri, d taqcict ulac aslilew. Ula d tebrek i d-yeɣlin ɣef taddart n Tgemmunt ass-nni terna-d tin-is, yerna mačči deg tsemhuyt (2) n tegrest ideg nella. Ad s-tiniḍ tagrest d tefsut mcawarent, gant ayen gan wayyuren n yennayer d furar: furar yerḍel yiwen wass i yennayer ma d tafsut, nettat terḍel kra n wussan i tegrest. Ma neṭall azemz (3) n wass ad naf tekcem tefsut maca tignewt d tin n tegrest, asigna yezga kra yekka wass, asemmiḍ yestufa-d iteqqes. D taswiɛt ur nessefraḥ i textar Ṭawes akken ad d-tas ɣer ddunit, terna-d d taɛeggalt ɣer twacult n At Uwrir.
Yemma-s tettel-itt, tefka-as ad teṭṭeḍ ɣas ma ur tečči ara ad terwu akken ad s-d-inuj uyefki n yidmaren-is. Lxersum telha-d yid-s akken i iwata, trebba-tt-id akken ttrebbin tiqcicin deg tmurt n Leqbayel.
Taqcict tettimɣur trennu, tetturar am tizziwin-is. Turarin ggtent maca tḥemmel aṭas ad turar ilqafen neɣ tiɛecciwin, qqaren-asent diɣen tixxamin, d yiwen wurar i yettaǧǧan arrac d teqcicin ttarran iman-nsen d imdanen imeqqranen. Bennun ixxamen imecṭaḥ s wakal d udɣaɣ, ttnawalen, ssrusun-d učči-nni i d-heggan iwimi qqaren tibezziḥt deg tḥektin n ccemma ma d aman i tissit deg tduma n ukawču, ttrebbin mmi-tsen i d-neǧǧren seg wuffal. S umata ttɛanaden imeqqranen, ttheggin iman-nsen akken ad zemren i wuguren ara d-mmagren deg tudert-nsen ur nettqili.
Ṭawes tetturar am tizzya-s maca tettɛawan yemma-s deg tal taɣult (4) n yimuha (5) n yal ass. Tettagem-d aman seg tala, tettenneḍ tiɣeɣert, tesselmad-as cwiṭ cwiṭ yemma-s aniwel, tettheggi-tt ad tuɣal d tameṭṭut ara izemren i uxxam-is d warraw-is. Aɣerbaz azayez (6) ulac-it imiren.
Akud (7) iteddu ur iḥebbes; Ṭawes tewwi-d asurif yid-s. Mazal ur teqfil ara xemseṭṭac n yiseggasen deg tudert-is bdan-d yinexḍaben ttasen-d ad tt-aɣen. Ddaqqes n temɣarin i d-irezzun s axxam n At Uwrir ad xeḍbent Ṭawes acku ta twala-tt deg tala tayeḍ deg tmeɣra. Ḥsant merra s thuski (8) n teqcict d sser i s-yessureg Uxellaq ur icuḥḥ; ɣef waya i d-ttemseḍfarent ta deffir tayeḍ s axxam n At Uwrir, s uɛenni ɣer Ugellid Ameqqran ad tent-id-tṣaḥ. Maca d yiwet n temɣart kan i wimi d-yesla Rebbi. Ɣur-s mmi-s amenzu yewweḍ-d d argaz, tufa-as Ṭawes d tamwanest n tudert-is.
Inig ɣer tmurt n Fransa
Imekdiyen (les fidèles) 1-1999
Iɣriben deg tmurt n Fransa
Tudert zeddigen, tin yettɛeddayen deg liser tettas-d seg tferkiwin ma ggtent yerna ma ttwaxedment. At Lḥif xuṣṣen, ulac ɣur-sen aṭas n wakal, ɣef waya i yekker Muḥend ad yinig ɣer tmurt n Fransa. Meqqar din ad yexdem, yugar umahil, yis-s yezmer ad d-yerfed cwiṭ tawacult-is i d-iɛelqen kan ɣer yiri-s, rnu-d lṭufan-is asmi ara d-ilal, d tawacult n At Lḥif ara yennernin. D imi wayeḍ ara tesseččayeḍ.
Akka i d tamurt n Leqbayel, tuget (15) n yilmeẓyen-is tečča-ten tmurt n Fransa. Ala imɣaren d tlawin i iɛemren tudrin. Imiren, aseggas send (16) ṭṭrad n tsellullit (17) n Lezzayer, yeshel yinig ɣer Fransa, ala s tkerḍa n tmagit (18) i ikeččmen s akal-is acku Izzayriyen ttunaḥsaben deg tallit-nni meḥsub d Ifransisen.
–Ihi ad truḥeḍ ad iyi-teǧǧeḍ iman-iw? I tenna Ṭawes i urgaz-is Muḥend iḍ-nni send ad yeṭṭef abrid-is ɣer tmurt ur yessin. –D acu ara txedmeḍ ?Ur uksaneɣ ara ula d nekk, lufan i d-teggra deg ufus-iw, talfi ur ttɛeddayeɣ ara i umnar n tewwurt n ufrag-nneɣ, maca akka i d ddunit ssusef s igenni ad d-uɣalent ɣer wudem-ik, i s-yerra Muḥend.
–Ttḥadar ɣef yiman-ik, qqaren-d yuɛer usemmiḍ n Fransa.
-Kkes aɣilif, ussan imezwura ad rreɣ ɣer xali Ɛmer, d netta ara iyi-d-inadin tamezduɣt d lxedma.
– Ma d dagi kečč diɣen kkes aɣilif, ad beddeɣ akken i ilaq ɣer yimawlan-ik. Ur tufiḍ d acu ara ten-ixaṣṣen. Fkiɣ-ak lemɛahda n Rebbi d ayen i k-d-nniɣ ara yeḍrun.
–Ḥader cwiṭ iman-im tḥadreḍ wagi, netta yessers afus-is ayeffus ɣef uɛebbuḍ icuffen n Ṭawes-akken qqarent tlawin aɛebbuḍ-is icekkeḍ- D wagi i d ayyur-is.
Akka i s-yura i Muḥend deg twenza-s, ad yinig ur iḥeṭṭer i tlalit n mmi-s neɣ yelli-s. Mi yewweḍ ɣer Fransa yeqqim yesteɛfa sin wussan simira ad innam cwiṭ tamdint n Paris. Ur yekki ara aṭas yufa-as xali-s Ɛmer ixeddim. Muḥend d axeddam seg zik-is, ur d-immuger ara kra n wugur ameqqran deg tudert-is tamaynut. Zrin kra n wussan, ur wwiḍen ara ahat sin n yimalasen (19) almi i d-yeṭṭef tabrat tamezwarut, tusa-d seg tmurt, d baba-s i s-tt-id-yuznen. Akka i s-d-yenna Mesɛud mmi-s n xali-s Ɛmer mi i s-tt-id-yeɣra. Mesɛud yessen tafransist ma d netta kra n yisekkilen (20) kan i wimi yecfa. Yenna-as: “Mebruk ay ayaw! Yerna uqcic ɣur-k, semman-as Akli, rran-d isem n jeddi-k, yemma-s Ṭawes ur tt-yuɣ ara, tekker ɣef yiman-is”. Kra tekka tɣuri-nni n tebrat, Muḥend ayen iḥulfa wul-is ur yeffir ara, yettban-d ɣef wudem-is i yellan ussan-agi ineggura yekres. Ma d tura d talwit d tnufli (21) i t-izedɣen, acmumeḥ ɣef yimi-s yezga ur yeṭṭixir. Imi deg lqahwa i ten-yuɣ lḥal, ixelles tissit i merra imeddukal n mmi-s n xali-s Ɛmer.
Mi i d-yuɣal ɣer texxamt-is, yessers iman-is ɣef srir, yuɣal lferḥ-nni yekkan tudert n yifeṭṭiwej yeffeɣ udem-is, yeǧǧa-d amkan-is i cwiṭ n leḥzen. Yeṭṭef aqerruy-is gar yifassen-is yettxemmim. Yeqqar deg wul-is: Amek a ɛaǧaba a Rebbi, mmi amenzu ur t-walaɣ amek i iga, ur t-sudneɣ ur s-slifeɣ.
Yeqqim akken ddaqqes yewwi-t uxemmem almi yettu ula d aheggi n yimensi-s…
Ṭawes, tayemmat n Wakli, ula d nettat yenṭeḍ ufus-is ɣef uɣesmar-is.
Tettxemmim ɣef urgaz-is i yettidiren akkin i lebḥur.
Tinnufra tekkent rebɛin n wussan, tameṭṭut ur txeddem ara ccɣel yerna ad tett ala akanaf d tmellalin. Akka i ilaq ad ddunt temsal maca Ṭawes teqqim ala sin n yimalasen deg wussu, tufa cwiṭ iman-is cwi tekker ɣer leqdic-is. D nettat i d aqerruy n uxxam yerna ur tezmir ara ad tettu, tefka lemɛahda n Rebbi i urgaz-is ur tettaǧǧa ara imawlan-is ad yeḍru yid-sen wayen n diri. D imdanen iwessuren, ur zmiren ara i yiman-nsen, d nettat i ittadden ɣur-sen, amzun tettrebbi tlata: mmi-s Akli d sin yimɣaren-is. Nna Mennun, ala ddeɛwat n lxir i tettak i teslit-is Ṭawes. Amɣar-is diɣen kif kif: Ad ig Rebbi ussan-im d imellalen, sansa i tekkiḍ d tafat.
Akka i s-yeqqar ɣer wudem-is tal tikkelt ara s-d-teqdec neɣ ad d-telhu yid-s. Ṭawes txeddem am taklit. Mi ara tfakk lecɣal n lexla, d anqac deg tebḥirt n tmazirt, d alway n yiniɣman neɣ d amahil n tegnit, ad d-tuɣal imiren ɣer wid n uxxam ur nettfakka ara akk. Kra n leqdic yellan d afus-is i t-iteggen yerna tettrebbi. Tikwal, mmi-s Akli yessuffuɣ-as laɛqel mi ara t-yeṭṭef uḥrun n yimeṭṭawen nettat tettfaras lecɣal-is ad ten-tessali. Maca lṭufan yelluẓ yugi ad yessusem. Ad teǧǧ akken leqdic-is d azgen ad t-id-terfed seg dduḥ ad s-teslef i tqerruyt-is s ufus yeččuren d tayri, netta ticenfirin-is ad ttnadint anda ara d-mmagrent iff n tebbuct n yemma-s. Ad yeṭṭeḍ s sqaḍa alamma yerwa. Yemma-s ad s-tcennu ad t-zzuzun alma yuɣal ɣer yiḍes ma d nettat ad tebren ɣer lxedma-s ur nesɛi taggara.
Timsirin n yiḍ
Imekdiyen (les fidèles) 1-2000
Timsirin n yiḍ
Muḥend iḥemmel xali-s Ɛmer nezzeh, yeṭṭafar iwellihen-is akken i ilaq. Mi i t-iwala yeṭṭef ixeddim-is yerna yezdeɣ, iweddeɛ-it ɣer kra n yimeddukal-is ad iɣer yid-sen deg uɣerbaz n yiḍ. Inelmaden-a n yiḍ mi ara d-ffɣen seg uɣerbaz ttarran ɣer yiwet n lqahwa anda i tessen leḥwayeǧ u ttmeslayen ɣef wamayendin n temsal. Asentel (22) yeddmen amur ameqqran n uskasi-nsen (23) d tasertit (24) yerzan tamurt-nsen Lezzayer i yettidiren ddaw n uzaglu amhersan (25) afransis.
Ṭṭafaren isalan (26) s wallalen n rradyu d tliẓri,maca wid i d-yessawaḍen ayen yeḍran s tidet seg tmurt-nsen Lezzayer d atmaten-nsen iɣensen (27) deg ukabar(28) FLN. Muḥend, mačči d timsirin kan n tutlayt tafransist i ilemmed, irennu tid n umeɣnas i yekkaten akken tamurt-is Lezzayer ad tawi tlilelli-is am Lmaruk d Tunes.
Muḥend fessus uqerruy-is, ur yeqqim ara aṭas yuɣal yeqqar iɣmisen (29), yettmeslay d yimeddukal-is n lxedma Ifransisen war akukru, tibratin yettazen ɣer tmurt d netta i tent-yettarun mačči d Mesɛud mmi-s n xali-s Ɛmer. Dɣa deg-sent yettarra ayen i s-yehwan ama d lbaḍna neɣ d ayen-nniḍen.
Deg umahil-ines yezwer mačči d kra. Aɣella-ines (30), mi i t-iwala ixdem aṭas n yifaraten yerna-as deg ssuma u diɣen yerra-t d aɣella n teɣlamt (31). Imeddukal-is, wid yettemlili deg uɣerbaz n yiḍ neɣ deg lqahwa ssawalen-as tura Aɣella, segmi i yuli deg usellun (32) deg umahil-ines. Deg tmurt n Lezzayer, anabaḍ (33) afransis yexdem lebɣi-s; miḥyaf yefka-as azal meqqren, ala amdan afransis i iɛeddan. Azzayri meskin, yerna-d kan s ufella, yettawi-t-id kan umeddaḥ deg teqsiṭ.Teḍra yid-s am wanzi-nni yeqqaren: Ayis n baba-s d jeddi-s yerna rrekba ɣer deffir. Ula d rrekba-nni kksen-as-tt. Ulac-itt, ṣubben-t-id ad yeddu ɣef uḍar ḥafi ɣef usennan. Ɣas ma iḥulfa s tyita i s-yewwḍen ɣer yiɣes, yesber ur d-yenni: Aḥ. Fransa taɣeddart tenwa-t dayen yellez, terna-t, tiyita i s-tefka teɣḍel-it, yemceḥ aɣebbar, ur yettjeddil ad d-yerfed iman-is, ad d-yekker ad yezwi aɣebbar-nni i s-sseččen ur d-as-yehwi. Dagi i teɣleḍ Fransa aṭas mačči d kra, ur tečči ara tamsalt akken i iwata acku ur teṭall ara ɣer umezruy (34) n tmurt n Yimaziɣen neɣ ahat iɛedda fell-as kan uzaylal. Mačči ala nettat, Fransa, i d-yusan d tamharest ɣer tmurt n Lezzayer, zwaren-tt-id yifniqen d yirumyen d yiwandalen d waɛraben d yiṭerkiyen d yispenyuliyen d wiyaḍ. Wigi merra nnuɣen yid-sen warraw n Tmazɣa, rran-ten sansa i d-usan. Fransa tettɣill meskint ad tewwet aqiḍun i lebda deg tmurt n Lezzayer. Teɣleḍ nezzeh, ur tnuda ara diɣen ad tegzu tabadut (35) n wawal: AMAZIƔ i yebɣan ad d-yini: ARGAZ ILELLI. Akken tebɣuḍ tekkeḍ ay iḍ d ulaqrar ad yali wass.
Ass n umenzu n number 1954, agdud n Lezzayer yekker fell-as ad d-yerr ayla-s, akal-is, tilelli-s, iseɣ-is i yerkeḍ unabaḍ afransis i idehcen nezzeh ɣef tnekra ur iruja n ugdud Azzayri.
Mi yeṭṭerḍeq lewjeh amezwaru i yeldin tawwurt i ṭṭrad n Lezzayer ara yekken nnig n sebɛa n yiseggasen, Muḥend yuɣ-it lḥal deg tmurt n Fransa. Yesla kan Azzayri ibedd ɣef yiman-is, yettarra-d tirrugza i d-as-inesren acḥal d aseggas aya, iḥulfa am wakken d kra n tezmart i t-yettseggiren ad d-yuɣal ɣer Lezzayer akken ad yekki deg ṭṭrad n tessullullit n tmurt-is. D ayen i ixemmem i yexdem. Ur uḥtamen at uxxam almi i sen-yeččur Muḥend tawwurt ussan-nni imezwura n ṭṭrad. Mi yekcem s afrag s snat n tbalizin deg yifassen-is, yufa tameṭṭut-is tettenneḍ ma d yemma-s d baba-s qqimen ɣef udekkan i tili. Yiwen deg-sen ur t-id-yuli wawal, qqimen am wakken yewwet-iten bukerraɛ ɣef tikkelt; Ṭawes yellan tekna, teqqim akken timesleḥt deg ufus-is ayeffus, Nna Mennun yellan tesbuḥruy amɣar-is yeḥbes ufus-is yeṭṭfen tasbuḥrut amzun d takbabt. Mi i ten-iɛedda merra udhac, yerra Muḥend srid ɣer yimɣaren, isuden-iten i sin. Yemma-s tugi ad s-tesreḥ mi t-ṭṭfen yifassen-is.Tettales-as-d kan i tenfalit (36): Ɛeslama-k a mmi! Acḥal d abrid; ma d baba-s isuden-it snat tikkal deg unyir. Ṭawes teqqim mebɛid tettecmumuḥ-d kan ɣur-s, mačči din deg ufrag sdat n yimawlan-is ara tt-yemsalam. Ad d-yeɣli yiḍ, deg texxamt-nsen, iman-nsen ad kksen lḥif. Muḥend mi i s-sserḥen lemmal-is yerra ɣer uxxam n lwacul yufa deg teɣmart dduḥ. Yemmeɣ ɣer daxel-is s sin n yifassen yeddem-d yiwen n lṭufan, d mmi-s Akli, almi d ass-nni i t-yessen. Isuden-it sya u sya, issuffeɣ-it-id ɣer ufrag, irfed-it s sin n yifassen d asawen netta yettaḍsa; winna, ɛni ifaq d baba-s yerra-as-d taḍsa-ines. Rnan kra n wakud kecmen-d watmaten-is seg tyessawt. Axxam yettenfal seg lferḥ acku temlal tasa d wi ay turew.
Mi d-yeɣli yiḍ, ggran-d iman-nsen deg texxamt-nsen, ala i nettat Ṭawes i wimi yenna Muḥend d akken ad yeffeɣ s adrar. Igzem-itt deg rray, d ayen ur yettuɣal deg wawal-is. Awal ur s-t-id-terri, llant wallen-is i iteddun d leḥmali ad d-inint d acu tettxemmim ɣef rray yerfed urgaz-is: ad yuɣal d amjahed ɣef tmurt-is.
Amneɣ ɣef tmurt-is
Imekdiyen (les fidèles) 1--924
Ṭṭrad
Azekka-nni yekker-d zik, yerra srid ɣer tissi i d-yezgan nnig uddaynin n uxxam n lwacul. Yeɛna yiwen n uxemmuj deg tlemmast n sqef gar ccḍeb d uqermud, yekkes-d seg-s yiwet n tyemmust tumsixt. Mi tt-id-yefsi din kan ɣef tissi, yufa daxel-is yiwet n tmeẓyant n tessirt d mraw n yikarṭucen. Tamrigt-a (37) n baba-s i yekkin deg ṭṭrad wis sin n umaḍal (38) (1939-1945). Mi i d-idimubilizi yeffer-itt-id ddaw n teɣruḍt-is, yewwi-tt-id yerra-tt ɣer tissi anda i tt-yufa mmi-s Muḥend. Yeḥṣa d akken yiwen wass am wass-a ad tesleḥ. Ass-nni yewweḍ-d, Muḥend akken ad yekki deg yidduran (39) n yimjuhad. Maca ilaq-as ad yexdem kra n tedyant ur t-yettarran ara ɣer deffir. Netta deg uqerruy-is frant. Yella yiwen n umdan deg taddart ixeddem i Fransa ɛinani mačči s tufra, d axabit. Yettwali-t Muḥend d acengu n tegrawla tamaynut nnig n yicenga n tidet. Aḥerki-a ifukk ddunit, ulac ɣur-s aḥezzeb, yettnadi dima ad t-id-walin yirumyen ɣer tama-nsen i itekki. Ula d yiwet n terbaɛt n yimjuhad d Ṭeyyeb – akka i d isem n uxabit-a- i s-d-twelleh ad t-yekkes am wakken yekkes yir rrbiɛ i yimɣi n yirden. Qqaren-d tiḥurkit tella deg yidammen. Yettawi-tt-id umdan mi ara d-ilal, maca mačči iman-is kan i d-tettas. Akken teddunt temsal yal taɣawsa ɣur-s anemgal-is; ihi tiḥurkit neɣ axdaɛ n tmurt tettemgadal d leḥmala n tmurt. Tiḥurkit d leḥmala n tmurt teddunt-d akken d umdan mi ara d-ilal. Tamezwarut srewsen-tt ɣer Buxuṣ ma d tis snat ɣer Yugurten. Buxuṣ d agellid Amaziɣ ixedɛen tamurt-is, Yugurten d agellid Amaziɣ yemmuten ɣef tmurt-is. Tafekka n yal yiwen deg-neɣ tebḍa ɣef sin yiḥricen: aḥric n Buxuṣ d uḥric n Yugurten. Sin yiḥricen-a ttnaɣen anwa yesɛeddin rray-is deg umdan, yal yiwen yekkat ad yager wayeḍ. Ɣer taggara ttilin i sin maca yiwen deg-sen seg wakken meqqer ittɣummu wayeḍ. Ma deg umdan d aḥric n Yugurten i d ameqqran, winna kkes aɣilif ad d-yeffeɣ d win iḥemmlen tamurt-is, yettmettat fell-as, ma d aḥric n Buxuṣ i d ameqqran deg umdan d aḥerki ara yuɣal bab-is, ala abexxeṣ ara ibexxeṣ tamurt-is. Ihi Muḥend I t-izedɣen d Yugurten ma d Ṭeyyeb d Buxuṣ.
Mlan-as-d akk i Muḥend sansa i itekk d wanda yettɣimi Ṭeyyeb.
Deg ubrid i yennum yettawi-t Ṭeyyeb mi ara d-yuɣal s axxam-is, tella yiwet n teɣzert tebberber s yisekla. Din i s-yedduri Muḥend yettraju-t.
Ha-t-an yefka-t-id ubrid, iteddu yettseffir yezha wul-is ur yeẓri d acu i t-yettrajun. Mi d-yewweḍ ɣer teɣzert lmendad n Muḥend yeffren ur d-iban, iǧelleb-d umjahed ɣer sdat n uḥerki, igzem-as-d abrid.
-Ass-a ad txelṣeḍ ayen akk i tzzenzeḍ deg watmaten-ik.
-Annaɣ a mmi-s n Dda Salem, yak cerken-aɣ yiẓuran.
–Ulac Dadda-k Salem, ulac iẓuran.
Netta ihedder ma d aḍad-is ittekki ɣef znad. Tlata n lewjuh yeffɣen rran ṣṣut deg teɣzert ma d tirṣaṣin ɛeddant-as deg unyir anda i s-tura tmettant am ta. Din din i yessuffeɣ rruḥ win ur nettɛawad ara ad ixubbet. Muḥend yeṭtef abrid n udrar; yeffeɣ kan i taddart yufa tettraju-t terbaɛt-nni n yimjuhad i d-yellan d tinigit ɣef tuɣdaṭ (40) i iga umjahed Muḥend.
Dayen tura ur t-ttayalen ara yimawlan-is, ur t-tettalay ara tmeṭṭut-is, tuɣ-it tegrawla. Ma yuɣal-d assen ara yefru ṭṭrad d ayen yelhan, ma yemmut ad iruḥ d asfel ɣef tmurt-is akken mmi-s Akli ad yedder s warfad n uqerruy-is, d ilelli.
Ṭawes wissen d aḥmel i tḥemmel argaz-is neɣ tefhem d acu i tettɛebbi n lbaṭel tmurt-is, tekker ula d nettat ad tekki s wayen tezmer deg yiniɣ-a mga l(41) Fransa. D acu ihi i d tuɣdaṭ-is? Amek i tezmer ad ttɛiwen tagrawla? Yal imalas tetteffeɣ ɣer udrar, tettawi yid-s amrar, tagelzimt d teqfact n leɣbar ɣef uɛrur-is. Mi ara taweḍ ɣer wadeg (42) i teqsed, d ayla-s neɣ d win n unarag ad tessureg taqfact-nni n leɣbar ɣer leǧdari n yisekla (43) ama d talqent ama d tazemmurt, ad d-teggri deg tleqqaɛt n tquffet-nni yiwet n teylut yeččuren d isufar (44) n wučči: aɣrum, zzit, iniɣman, lqahwa, ssekker, timellalin akk d yiselsa izeddganen. Ad tger taylut-nni deg yiwen n umruj ddaw uɣalad, ad tuɣal ad terr fell-as iẓra imiren ad tɛeddi ad d-teqḍeɛ aslen. Tameddit ad n-tuɣal ɣer taddart s tqucciḍt n uslen.
Ttasent-d s axxam-is tlawin n yimjuhad-nniḍen n taddart Ufella, ttawint-d yid-sent ifuras n wučči. Ttalint s nnuba ɣer udrar ttawint yid-sent aɛwin i yimjuhad. Syinna mi ara d-uɣalent ttarrant-d yid-sent iceṭṭiḍen d yiselsa yummsen neɣ iqersen n yimjuhad i tarda d uxiḍi.
Tewwet akken Ṭawes azal n sin n yiseggasen nettat tettawi aɛwin i urgaz-is d yimjuhad-nniḍen s adrar.
Yiwen wass mi d-tuɣal seg-s tewwi-d allen-is d tizeggaɣin am yirij seg yimeṭṭi i tru segmi i d-tebda abrid almi d-tewweḍ s axxam. Ɛeqlen-tt akk at taddart d kra n wayen n diri i yeḍran. Yir isali yettaweḍ zik s ameẓẓuɣ, slan d argaz-is d sin yimjuhad n taddart Ufella i yewwḍen leɛfu n Rebbi.
Tettru ayen tettru tuɣal ɣer umahil-ines ɣas yemmut urgaz-is. Tettawi aɛwin i yimjuhad s adrar. Taggara-a trennu-asen ula d ddwawi i wid ijerḥen.
Yal ass tettnnamar imihiten (45). Wissen amek ur tt-ttḥazen ara. Teqqar-as d Rebbi ameɛzuz i iteddun yid-i. Maca tal tamsalt ɣur-s taggara.
Ihi, yiwen wass mi tɛedda ad tessureg leɣbar i d-tɛebba ɣer ddaw n yiwet tzemmurt, teɛfes ɣef yiwet n lbumba i iṭṭreḍqen fell-as. Tameṭṭut n twaɣit tamusebbelt tfezzeɛ d iceqqfan, ur ufin ara d acu ara neṭlen deg-s. D Ifransisen i s-tt-yundin imi i tt-id-zzenzen watmaten-is d acu i txeddem mi trezzu yal imalas s adrar.
Akli yeggra-d d agujil maca ma izuxx cenna acku baba-s d yemma-s mmuten d aṣaḍen (46) ɣef tmurt-nsen.
Imekdiyen (les fidèles) 1--925
Leḥzen ameqqran
Tawacult n At lḥif ama d Muḥend ama d Ṭawes d imekdiyen i tmurt- nsen, d imekdiyen i yimawlan-nsen, d imekdiyen i tissulya-nsen (47). Mi ara fken awal ur ttarran deg-s. Ulac amedya (48) n takdit am win yefkan tudert-is d asfel ɣef tessellullit n tmurt-is LEZZAYER.
Amawal
1-Imekdiyen : les fidèles.
2-tasemhuyt : la saison.
3-azemz : la date.
4-taɣult : domaine.
5-amahil : travail.
6-azayez : public.
7- Akud : temps.
8-tahuski: beauté.
9-anarag:lvoisin.
10-insayen:l traditions
11-tutlayt: langue.
12-timetti : société
13-anzi : proverbe.
14-iggug : éloigné.
15-tuget: majorité.
16-send: avant
17-tasellullit : libération
18-takerḍa n tmagit : la carte d’identité.
19-imalas : la semaine
20-Asekkil: lettre alphabétique.
21-tanufli: la joie.
22-asentel: thème
.23-askasi: débat.
24-tasertit : la politique.
25-amhersan : colonialiste.
26-isali : information.
27-iɣensen : qui milite.
28-akabar : parti (politique).
29 : aɣmis : journal.
30-aɣella : chef.
31-taɣlemt : équipe.
32-asellun : lgrade.
33-anabaḍ : gouvernement
34-amezruy: histoire.
35-tabadut: définition.
36-tanfalit: expression
37-tamrigt: une arme.
38-amaḍal: le monde.
39-idduran: les rangs
40-tuɣdaṭ: une mission.
41-mgal: contre.
42-adeg:lieu.
43-isekla: arbres
44-isufar: produits.
45-imihiten: dangers.
46-aṣaḍen: les héros
47-tissulya: le marriage.
48-amedya: exemple.