Zizi Belâid-2
Zizi Belâid-2 1923
Zizi Belâid deg ubernus-is
Tagi d yiwet n tullist yellan deg ummud n tullisin iwimi fkigh azwel: »Timsirin nyid ».
Zizi Belɛid
Zizi Belɛid d amrabeḍ. Abernus amellal, aqendur amellal, agennur amellal d iselsa-s n yal ass. Mmalen-d i win t-iwalan d akken mačči d win terza lxedma. Deg wakken ɣezzif yerna rqiqet tiddi-s, ssawalen akk medden “Acacfal yeṭallayen”. Awal “Acacfal” twalam ɣef wacu i t-iɛebba kra tekka u kra ara tekk tudert-is, yerza talɣa n tfekka-s, ma d awal wis sin n temɛayert-is, da bɣiɣ ad d-iniɣ “yeṭallayen” d ayen iɣef ara d-nawi awal.
Tuyat n Zizi Belɛid ttbanent-d knant cwiṭ, mačči d amahil i tent-yerran akka, ahat d kra n lɛib i d-yegla mi d-ilul. Ur mellul ur berrik wudem-is, d aras. Allen-is tiwiɣanin d timecṭuḥin, ḥercent am tid n uzrem yeffuden. Agman n tfekka-s i yessexdam ugar n wiyiḍ d iẓri-s. Tebrek n ucekkuḥ-is tugar temlel, d alemmas n yirgazen. Ifassen-is d imeqqraren, ayeffus-is yesseɣzef-it s tɛekkaz n usɣar n uẓebbuj i yesɛukkuz. Awal ɣur-s yegget, iteddu am wasif, rnu-as yir tikli-ines, yis-sen i izerri akud n wass akka yal ass.
Yir tikli-s terza aḥric wis sin n yisem-is, win i s-fkan wat taddart. Amur amezwaru n temɛayert-is “Acacfal” d yiwen n wallal i nesseqdac deg tukksa n tkermusin mi ara wwent, d aɣezzfan u d areqqaq. “Acacfal yeṭallayen” d isem i d-yezgan akken iwata i Zizi belɛid acku taṭṭucin-is, ur yezmir ara ad tent-iṣubb mi ara d-ɛeddint tullas i d-yettuɣalen seg tala, teddunt s ixxamen-nsent refdent-d isugam.
Deg tudrin n Leqbayel yegdel maḍi wayen i ixeddem. Tameṭṭut ma tɛedda-d deg ubrid-ik, ig Rebbi tsellem-d fell-ak, allen-ik d wallen-is ilaq ad ntunt deg tmurt, yiwen ur tent-id-ireffed. “Acacfal yeṭallayen” ur yezmir ara ad tent-iwwet ɣer lqaɛa, mačči deg ufus-is, ur yuksan ara. Yettḥulfu amzun d yiwen wafud udrig i t-yettseggiren ad iṭill tameṭṭut. Yerna ittak lḥeqq i yiman-is, s waya i d-ittaf tawwurt amek ara yesɛeddi iman-is, yessemẓay tucḍa yecceḍ, ur yettlummu ara iman-is. Yeqqar deg wul-is akken yuɣ tanumi: “I wacu i ɣ-d-yefka Rebbi allen?” Tiririt ɣef usteqsi-s thegga: “Akken ad nṭill, ad nwali yis-sent.Dɣa ma zgant-d deg wayen ifazen am tlawin, ad kksent lxiq u ad afent iman-nsent. Tikwal awal-is d anemgal n wayen akk i d-yeqqar akka.
Mačči d yiwen iberri i d-yettawi i mmi-s Muḥend. Nnan-t-id wat zik: “Ala ṭṭikkuk i d-icebbun deg baba-s. Muḥend  ur yelli d ṭṭikkuk, yemgarad netta d baba-s akken yemgarad yiḍ d wass. Wissen ayɣer akka? At taddart merra ttqadaren-t aṭas. D tikli-s yelhan iwimi ur d-issukkes yiwen i t-yerran d amḥaddi ɣef baba-s uzlig yeffɣen abrid n tmetti taqbaylit.
Zizi Belɛid, zik i yercel am tizziwin-is n taddart. Deg tmurt n Leqbayel, aqcic ma bdan-t-id kan kra n wanẓaden n claɣem d tamart, yeɛni yessaweḍ xemseṭṭac neɣ seṭṭac n yiseggasen deg tudert-is yezmer ad yekcem agraw n taddart akken ad yekki deg llufeq-is. Dɣa imawlan-is yewweḍ-d lawan akken ad s-gen axxam. Zizi Belɛid akka i d-yewwi asurif n tudert-is.
Tameṭṭut-is Ǧuhra, yugar-itt cwiṭ deg laɛmer, mazal tahuski-s n temẓi tezdeɣ ariḍa tafekka-s yezdin am uɣanim, d wudem-is yettiqqin seg sser. Allen-is tizegzawin am yigenni yesfan deg unebdu, slalayent-d tismin n kra tlawin ur nezmir ara ad nnamrent axeẓẓur n Ǧuhra. Ttawint dima tama wadda s usrusu n wallen-nsent.
Muḥend yewwi-d allen d sser n yemma-s mi d-yusa ɣer ddunit. Terna-as ttrebga tuḍrift, tin ur nefki anzi ɣer tin n baba-s i ttawin medden d awal deg taddart.
Zizi Belâid-2 1924
Abrid n tala, win i ttaɣent lxalat n taddart mi ara d-agment neɣ ad d-ssirdent iceṭṭiḍen-nsent yekra-t “Ucacfal yeṭallayen”. Wissen acḥal d abrid i t-ittaɣ deg wass. Wissen diɣen acḥal yuɣ n tyitiwin s usɣar n uẓebbuj sɣur yirgazen n taddart ittasmen. Aqerruy-is yerwa ifeddixen ɣas ma timrubeḍt tettḥuddu-t cwiṭ wamag, akken yeqqar wanzi: “Amrabeḍ ma tewwteḍ-t ḥawel-as acku ddnub tebniḍ fell-as”, aṭas aya i iɛedda ɣer wanda ur d-nettuɣal. Ma yessefqed ɣer tferkiwn-is ad yekk syin, ma yuɣal-d tameddit s axxam-is ad d-yekk syin. Ilaq ad iwali tiqendyar n ujeǧǧig azeggaɣ neɣ awraɣ akked tid yellan daxel-nsent ma ulac ur yettili bxir.D tidet yuḍen, yuḍen aṭan n tmuɣli. Isem “Acacfal yeṭallayen” yezga-as-d swaswa. Deg tallit-nni deg tudrin  ulac imsujiyen n tnefsit. Tikwal mi ara yesmuzgut i wul-nni i t-ittwellihen ɣer ubrid yelhan yettuɣal-d d amdan amagnu. Dɣa ineqq iman-is s tuzzmiwin, aṭas i ihedder i wul-is akken ad ibeddel tikli, tin i yettawi akka ur telhi. Maca ur ittaɣ ara i wul-nni i t-inehhun, win i s-yettmalen abrid yessufuɣen ɣer liser, ɣer tafat. Awal, yettaɣ-it s uwehhi n timi i wul-nni i t-yesfalen ɣef zrubat, win i t-yessufuɣen seg ubrid umɛin ɣer win yessan akk d isennan n yidmim.
Tal tikkelt ara yeg ayen ur nlaq, yettaf-d timental yettarran acernan yexdem fessus, akka i d netta, laɛmer yettu tidak-ines.
Ula d aqesser-is deg tejmaɛt mi ara d-yeqqim d yimeddukal-is yef yideknan, itezzi ala ɣef wayen yesserwat. Wigi yettɣimi yid-s ttwanasen-t ssurufen-as tucḍiwin-is acku ahat akken qqaren: “Mel-iyi d wanwa i tettedduḍ ad k-d-iniɣ anwa-k”. Am Mḥend am tasaɛdit. Kif-kif-iten, yiwen uɛekkaz i ten-iwwten. Ayen d-qqaren i xeddmen, yiwen kan yeffeɣ yismi-s yuɣal myussan am Zizi Belɛid wayeḍ yedreg.
Mi ara heddren awal yettawi-d gma-s, yenṭeq “Ucacfal” yenna-asen: “Yiwet tikkelt, llan sin yimɣaren, ddan ddaqqes deg laɛmer, qqimen deg Tzerrajt, tamdint iqerben taddart Ufella, sdat n yiwet tewwurt n tḥanut n ssebbaḍ ttmeslayen gar-asen. Rnan kan ciṭ n wakud, ha-tent-id snat teqcicin bḥal tisekkrin, ččurent akken iwata iselsa-nsent, tahuski i sent-yessureg Rebbi melba cceḥa, tfaz.Crurdent-d ɣer tḥanut-nni anda i qqimen sin n yimɣaren-nni, ttsawament tissebbaḍin n uglim. Ttbanent-d meẓẓiyit, ahat urɛad qfilent ɛecrin n yiseggasen deg tudert-nsent. Imɣaren-nni yestufan ttmuqulen ɣer tfelwit-a s yiwet n tmuɣli taseqqaḍt.Yenṭeq yiwen deg-sen, win i wimi qqaren Dda Muḥ yenna: “Waɛli! Mmm…!
-D acu akka i k-iceɣben a Muḥ? I s-yerra Waɛli.
-Mmm… Neqqim Almi i d-yeqwa usekkur,
Ṣṣyada tuɣal s ufus,
Yekker yemmut-aɣ uṭarus”
Nekkni neggra-d d azeqqur.
Waɛli yeṭṭerḍeq  deg teḍsa almi i t-id-tuli yiwet n tgeḥguḥt qrib i s-tessufeɣ tarwiḥt. Dda Muḥ s tama yeqqar: “Ḥafiḍ! Ḥafiḍ a Waɛli! ”, s tama-nniḍen allen-is qqiment lesqent ɣer teḥdayin-nni yettaɣen tissebbaḍin.
Tidyanin iga neɣ yexdem Zizi Belɛid mačči d yiwet. Ulac yiwen deg taddart ur t-nessin, meqqer neɣ meẓẓi, d argaz neɣ d tameṭṭut. Akken tettidir tmurt n Leqbayel, timeɣriwin deg unebdu ggtent deg tudrin. Yiwen ma iga tameɣra, taddart merra d tinebgiwt-is. Deg wass ad tt-issečč, deg yiḍ ad s-terr lxir s uskar n wurar. Ladɣa tilawin ttwawtent ɣef wurar, kra itekk yiḍ nutenti d ccḍeḥ d ccna s tyita n yifassen d theddurin ur nettfakka. Msakit yečča-tent lxiq deg yixxamen-nsent, ur teffɣent ara am yirgazen ala ɣer tala. Tameɣra ihi d tagnit akken ad d-mlilent ad d-kksent ɣef wul yeččuren. Mi ara izeggen yiḍ neɣ iɛedda cwiṭ, irgazen i d-yettwanecden ɣer tmeɣra, ttadden sdat tewwurt n bab n tmeɣra, ttceyyiɛen alebɛaḍ ad d-issiwel i twacult-nsen akken ad nnejmaɛen s axxam.Tikkelt-a d Zizi Belɛid neɣ “Acacfal yeṭallayen” i yuznen yiwen uqcic ɣer twacult-is ad d-teffeɣ. Sdat tewwurt yeqqim ddaqqes ibewweṣ din, tameṭṭut-is ɛni mazal terwi urar, ur d-tecɣil ara akk s tuffɣa. Skudmal izerri wakud skudmal irekkem seg zɛaf, yettgalla ur iɛawed ad yenzeh tameɣra. Ihedder iman-is am uderwic ur yuki yenna: “Lufan i iyi-tettunefk tegnit ad greɣ merra tilawin n taddart-nneɣ daxel n yiwen uɣerrabu, ad tent-ssiwḍeɣ ɣer tlemmast n yilel ad tent-smireɣ din ad tent-ččen yiselman yelluẓen”. Kra n wayen akk i d-yenna ur yensir i umeẓẓuɣ n Nna Ṭawes, yiwet n temɣart i yettaken lebɣi i yiles-is. Mussnawet deg taddart, ttagaden-tt i d-teqqar acku lehdur-is ttḍurrun, ttaǧǧan-d ccwami, ḍlan-d s tidet. Tenṭeq ɣer “Ucacfal yeṭallayen” tewwet-it-id s wawal tenna-as: “Anehhar n lbabur iɣef ad tessiwḍeḍ tulles-nneɣ ɣer tlemmast n lebḥer, ahat d kečč?” Zizi Belɛid, awal ur t-id-yerni, yebra i wallen-is ɣer tmurt ɣas ma yennum d asali i tent-issalay. Deg yimiren yuẓam awal am ugugam.
Zizi Belâid-2 1925
D timecṭaḥ i iḥemmel…
Tawacult n Zizi Belɛid meqqert deg taddart ɣef waya i ttḥezziben yiɛeggalen-is ur s-ttaken ara tamcumt-is. At zik qqaren-d: “Wwet aydi teṭilleḍ ɣer yimawlan-is”.
Acacfal ɣur-s yiwen n mmi-s ɛemmi-s yunag ɣer tmurt n Fransa ad yexdem ɣef uɣrum n mmi-s d win tmeṭṭut-is. Malḥa, akka i d isem-is teqqim-d ddaw laɛnaya n twacult tameqqrant. Zzin i s-yefka Rebbi ttawint-t sat taddart d lmetel. Tin yekkren kan ad s-tini: “Wellah ar teqmumseḍ am Malḥa n At Uciban”. Tesddukel ccbaḥa d ḍrafa, tettqadar medden, medden ttqadaren-tt. Argaz-is Ɛacur yettidiren d iminig deg Fransa yettḥar ad ifakk useggas n lxedma akken ad d-yas ɣer tmurt ad isɛeddi ayyur n yimuras d tmeṭṭut-is i yeccedha aṭas almi i tt-yettargu yal iḍ. Iḥar diɣen ad yeṭṭef mmi-s Yidir, i iḥemmel nezzeh, sufell irebbi-s. Yeǧǧa-t yesmed krad n yiseggasen deg tudert-is. Ad t-id-yaf yerna aseggas-nniḍen. Yidir yettaken anzi ɣer yemma-s ulac win ur t-neḥmmil ara deg uxxam. Ur yettrus ara akk ɣef tmurt, win i t-issersen wayeḍ ad t-yerfed. Ɣur-s kra n taṭṭucin tizerqaqin jebbdent am ddkir kra n win i t-iwalan.
Anect-a ur yeffir ara ɣef taṭṭucin n uzrem n Zizi Belɛid. Yennum yettɣimi sdat tewwurt-is ɣef udekkan mi ara d-iwwet ubeḥri n tmeddit deg tsemhuyt n unebdu. U yerna d tagnit ad ifek lwi i wallen-is ad sṭucment. Syin akk i d-ttɛeddayen wat taddart, d abrid alemmas. Malḥa ma yefka-tt-id lḥal ad tsellem ɣef Zizi-s Belɛid, akka i qqaren yimrabḍen.Netta ad s-yerr sslam ad s-yini: “Awi-d tura Yidir-nneɣ ad t-ṭṭfeɣ cwiṭ deg yirebbi-w”. Ad s-telḥeq mmi-s, ad traju din tbedd simira ad s-t-id yerr ad tkemmel abrid-is. Zizi Belɛid ad yetturar s uqcic, ad s-yeskuṭṭef tiḥnakin-is tizeggaɣin ad yeqqar: “Llah ibarek! Llah ibarek! Aqcic-a d lmalayek, ama deg ṣṣifa ama deg sshala, ɣur-s kra n wallen ssehbalent, laɛmer walaɣ tizegzewt n tiṭ am ta”. Netta kra din ad ifek yiwet n tmuɣli i Yidir, snat neɣ tlata i yemma-s. Deg tazwara Malḥa ur tfaq ara d acu i s-d-ittheggi zizi-s, ur tufiḍ d acu i d-iɛeddan deg uqerruy-is. Akka tal tikkelt mi ara tt-id-ifek ubrid tettaf-d Zizi Belɛid amzun yettraju-ten nettat d mmi-s. Ibeddu ikeččem-itt ccek ɣas ma tugi ad tamen s wayen tettcukku imi teqqar deg wul-is: “D ayen ur iqebbel laɛqel, nekk mačči d taberranit, nekk n twacult-is, mačči d netta ara d-yezwiren ɣer tukksa n sser”.
Yiwen wass am leɛwayed, tufa-t-id yeqqim ɣef tdekkant, tefka-as mmi-s ad t-yeṭṭef deg yirebbi-s. Mi tekna ad s-t-telḥeq, Zizi Belɛid ur iḥezzeb, s ufus-is ayeffus yeṭṭef-d aqcic ma d afus-is azelmaḍ iweddeɛ-it ad yeslef i tfelluct tamellalt n Malḥa. Tuɣal d tazeggaɣt am tmiṭuct seg zɛaf, teḥwes-d afus-is din din, maca teqqim temlek iman-is. Winna am wakken kra ur yeḍri yettkemmil yetturar d uqcic yeqqar: “Aqcic-agi amacki-t, tizerqeqt n wallen-is iman-is…” Malḥa mi i tt-iɛedda ukuffir-nni i d-yeɣlin fell-as mi i tt-id-imusa win ur nettsetḥi, win ur neslif i wudem-is, tenṭeq ɣur-s tenna-as s leɛqel: “Ɛni iɛǧeb-ak uqcic-agi inu a Zizi?
-Ih! Iɛǧeb-iyi aṭas. I s-yerra Zizi belɛid.
–Waqila d taṭṭucin-is tizegzawin i k-ijegḥen.
-Wellah amzun tettkacafeḍ, allen-is neqqent.
Tqerreb cwiṭ ɣer umeẓẓuɣ-is amzun ad s-tmel yiwet n lbaḍna.
–Ihi imi i k-yeɛǧeb mmi, ladɣa timemmucin-is tizegzawin, ayɣer ur d-tettawiḍ ara tameṭṭut-ik i Ɛacur-iw ad k-d-tesɛu yiwen uqcic am yidir-iw?”
Tekkes-as-d aqcic yeddem, netta yezzeḥweḍ s axxam-is melba ma iruja tineggura acku lehdur i s-d-tdegger Malḥa ur yebni ara fell-asen, smerǧeǧǧin-t, amzun yečča tiyita s ufḍis. Yeqqim ayyur ur t-id-yefki umnar n tewwurt ɣer berra.
Tadyant-is taneggarut teqqim-d deg umezruy. Urǧin d-teḍri yiwet am ta deg tmurt n Leqbayel.
Muḥend, mmi-s awḥid n Zizi Belɛid yewweḍ-d ɣer tissulya, yemmed tura, izmer-as i uxxam. Yemma-s telsa tissebbaḍin n lexḍubegga, tekker ad d-tnadi tin ara iwansen mmi-s deg tudert-is. Wellhen-as-d yiwet teqcict, cekkren-as-tt-id akk wid i tt-yessnen. Tezdeɣ d lemmal-is deg taddart Wadda ur nggug ara aṭas ɣef taddart Ufella, taddart n Zizi Belɛid.
Taqcit amzun d lxir-is, lqedd, ssifa, amzur almi d ammas, leḥdaqa, rnu teẓẓwer i leqdic, ama wid n uxxam ama wid n lexla. Sekkura akka i d isem-is, d tikkelt tamezwarut i d-rzan ɣur-s yinexḍaben. Imawlan-is ur ɛeṭlen ara s tririt n wawal i twacult n Zizi Belɛid, qeblen nnesba-nsen. Qqimen ddurt i wakken ad sen-d-rren awal. Awal-a d:“Ih”. Kra n wussan send ad d-qeblen nnesba ceyyɛen-d yiwet n tmeṭṭut d taɣallit ɣer taddart Ufella ad sen-d-tawi isalan yerzan tawacult n Zizi Belɛid d mmi-s Muḥend, ma ur t-yuɣ kra ama deg tezmert-is ama deg leɛqel-is. Ula d baba-s n Sekkura isewweq lexmis ɣer Tzerrajt, din isteqsa ɣef Muḥend d twacult-is. Ala ayen yelhan i s-d-nnan ɣef Muḥend, yerna d tidet d argaz lɛali, yiwen ur issefreɣ. Ula d ayen yerzan tikli n baba-s ffren fell-as acku ḥemmlen Muḥend seg wul, yuklal nnig n wanect-a i s-qqaren akk.
Ur terni ara aṭas n wussan, tawacult n Zizi belɛid d wid i s-yefka lḥal, d irgazen neɣ d tilawin ruḥen d lejmaɛ ɣer taddart Wadda akken ad ččen taḥbult u ad d-iɣer lfatiḥa ccix n lǧamaɛ i wwin yid-sen. Sdat yinebgawen d wat uxxam, ccix n lǧamaɛ send ad d-iɣer lfatiḥa yenna i wid yellan din: “Aql-iken d inagan, ass-a, Muḥend n At Yiger, mmi-s n Zizi Belɛid n taddart Ufella yercel d Sekkura n At Waman, Yelli-s n Dda Ḥemmu n taddart Wadda. Mi ifukk awal-is ccix-nni, idulan ijdiden msudanen inyiren d yiqerray-nsen, ssufɣen lbarud akken lɛama n Rebbi ad tsell flan d flanta myezwaǧen. Wagi i d arra n tissulya n yimiren. Ččan-d taḥbult s tament, swan-d lqahwa, ɛeynen-d taqcict ara yuɣalen d tislit-nsen, d tameṭṭut n Muḥend. Tameddit n wass, tawacult n Zizi Belɛid d yinebgawen-is wwin-d abrid n tuɣalin ɣer taddart Ufella.
Am leɛwayed, win yesɛan tislit mazal ur tt-id-yeqqin ara, urɛad d-teddi s axxam-is, ilaq yal mi ara d-zzint leɛwacar, ama d lɛid tamemẓẓyant ama d lɛid tameqqrant ttruḥun yimawlan n yisli s axxam n teslit-nsen ad tt-id-ɣafren. Lemɣafra i ttawin yid-sen d taqendurt n ccbuḥ, taɣruḍt n yizimer i zlan ass n lɛid tameqqrant d wayen-nniḍen am tẓidanin.
Ifukk wayyur n rremṭan d lɛid tamecṭuḥt. D Zizi Belɛid i weddɛen ad iruḥ ɣer taddart Wadda ad d-iɣafer tislit-is.Yewwi yid-s kra n lqeḍyan deg uḍellaɛ d yiwet n tqendurt i d-yennulfan ussan-nni kan. Mi yewweḍ s axxam n yiḍulan mmugren-t-id akken i ilaq, yečča imekli yeswa lqahwa i s-d-tessers teslit-is Sekkura. Segmi i s-d-tqeddec d netta itett-itt  s wallen-is seg tqacuct n uqerruy ɣer temceḍt n yiḍarren amzun ass-a i d-yusa ad tt-yexḍeb. Yiwen wul yeqqar-as: “Ay amɣar slef i wudem-ik d tameṭṭut n mmi-k”. Ul wis sin yesɛuẓẓeg, inecced bab-is ad iseddrem iɣerban n yiseɣ d lḥerma i tebna tmetti taqbaylit seg zik n zik. Zizi n twaɣit bu wudem azuran, yeqqim almi ffɣen yimawlan n teqcict, ikker iẓaẓ ɣur-s, yeṭṭef-itt-id deg yiffasen-is, nettat amzun yewwet-itt bukerraɛ, tbedd din teẓẓa am lmernuna n unnar, ikmes-as taziba n ddheb. Tameɣbunt meskint teɛweq d acu ara texdem, tekker teṭṭef-itt-id. Send ad d-tebren yemma-s n teqcict ɣer uxxam n lwacul anda i ten-teǧǧa, ijbed-d iman-is am umakur ɣef Sekkura. Irfed-d aḍellaɛ-is, ibeqqa-asen sslam yeffeɣ. Yeǧǧa taqcict meskint tekcem-itt tergagit, imiren kan terkeb-itt tawla laɛmer tessin, maca kra yeḍran yid-s ur t-id-tessebgen ɣef wudem-is. Tugad mačči d kra, teffer ɣef yimawlan-is ayen tedder ass n lɛid tamecṭuḥt. Ma d netta amzun kra ur yeḍri, iteddu yettseffir, yettɣenni am yilemẓi yezhan. Imɣaren n tura ttimɣuren ttḍellilen. Ass-agi kan i d lɛid tameẓẓyant, mazal ur ifukk ara wass, netta yettxemmim ɣer lɛid tameqqrant akken ad yuɣal ad d-iɣafer Sekkura. Ihar…
Sin wayyuren ur ɛeddan almi rran taqerruyt n Zizi Belɛid d tamellalt am udfel. Timerjiwt n wass n lɛid tameqqrant tceyyeb yir amɣar. Muḥend d yemma-s Malḥa, imeɣban n Rebbi, weklen uccen ɣef yiɣiden. I Zizi iwimi fkan diɣen lemɣafrat n lɛid tameqqrant ad tt-yawi i teslit-nsen Sekkura. Deg uḍellaɛ gren-as snat tqendyar, tayuga n tṣṣebbaḍin d teɣruḍt n yizimer yemmden. Netta yerna-as, sɣur-s tayuga n tmengucin n wureɣ i yefka i Sekkura sdat n yimawlan-is. Ireggem-as d netta i s-tent-id-yuɣen akken ad s-d-rnunt deg ccbaḥa assen ara d-teddu d tislit s axxam-is. Itekka nezzeh ɣef wawalen “axxam-is” akken ad s-d-slen yiḍulan-is.
Iḍulan-is ur gzin tren. Nnan kan deg wulawen-nsen ahat at taddart ufella gan akk am Zizi-tsen Belɛid.
Wwḍen-d Ṣṣmayem, ihubb-d ubeḥri n tmeɣriwin. Tin yekfan tayeḍ ad tebdu, yal ass tettili-d yiwet n tmeɣra deg taddart Ufella, seksu d uksum ugaren.
Ass-a d ass n lḥedd, d ass ara d-srekben yiqeffafen tislit Sekkura i yisli Muḥend. Muḥend yexdem akken akk xeddmen yislan. Yelsa iselsa imaynuten, iwenneɛ aseṭṭel n ucebbub-is, yerra aman n rriḥa, yeqqim d yimeddukal-is wunsen-t. Zizi Belɛid gren-as tamawt wat taddart ula d netta icebbeḥ-d am yisli, ula d claɣem-is yerra-ten-id d iberkanen am rric n tgerfa s ssbeɣa. Ttqessiren fell-as yimeɛraḍen-is s uɛekki: “Wellah ad s-tiniḍ d kečč i d isli.
-Ur teḥnitem ara mi tegullem, akka i yella lḥal. I sen-yerra baba-s n yisli.
Nutni tekcem-iten teḍsa, ur fkin ara akk azal i yimeslayen i sen-d-yenna.
Taddart merra tettwaɛreḍ ad tečč seksu d uksum. Irgazen ssufuɣen lbarud, tilawin kkatent urar, sliliwent s ṭṭelq  n yigrejyam-nsent. Iḍ iɛedda akin i uzgen. Muḥend i d-suɛfen kra n yimeddukal-is ɣer sdat tewwurt n texxamt-is anda i t-traju teslit Sekkura i d-icebbḥen am wayyur, ad isɛeddi yid-s iḍ amenzu n tissulya-nsen, yufa baba-s yezwar-it ɣer umnar n texxamt n teslit. Deg tazwara nwan akk teɛreq-as i Zizi Belɛid tewwurt n texxamt-is. Maca ččan akk tamsalt mi d-yenṭeq yenna-asen: “Sekkura d tameṭṭut-iw! I nekk iwimi tt-id-uɣeɣ mačči i Muḥend!”
Urar yeḥbes din, dɣa teɣli-d yiwet n tsusmi izi ma iɛedda-d syin ad s-tesleḍ yekkat deg wafriwen-is. Imeɛrad qqimen ddehcen, awal ur ten-id-yuli. D acu-t akka tura ssuq-agi? Muḥend mi i d-yuɣal ɣer leɛqel-is, iwala baba-s akken i ilaq ad t-ittwali yal ass, d yir lɛebd, immeɣ ɣef tmegḥelt n yiwen umeɛraḍ. Ameɛraḍ-a d Dda Qasi aṣeyyad n yilfan. Imiren kan i d-yuɣal seg teẓgi. Tamegḥelt-is mazal-itt teɛmer s yiqerḍasen n uldun, s yis-sen i d-yettṣeyyid iɣersiwen imeqqranen am yilfan. Ass-nni yuɣal-d akken, ur d-yeṭṭif kra. Idhem-d axxam n tmeɣra ad yečč seksu diɣ ad s-yefreḥ i Muḥend yuklalen ugar n waya, s ussufeɣ n kra n lewjuh. Muḥend, d aḥwaṣ i yeḥweṣ tamegḥelt i Dda Qasi. Din din yerra tixnefyac-is metwal Zizi-s, yejbed deg znad mebla ma ixemmem ɣef kra, ffɣen sin lewjuhat wa deffir wayeḍ, lamana tewweḍ ɣer bab-is. “Acacfal yeṭllayen” yeɣli tinnegnit am uzeqqur ɣef tmurt yemmut deg lmeṭeq.
Zizi Belɛid
Zizi Belɛid d amrabeḍ. Abernus amellal, aqendur amellal, agennur amellal d iselsa-s n yal ass. Mmalen-d i win t-iwalan d akken mačči d win terza lxedma. Deg wakken ɣezzif yerna rqiqet tiddi-s, ssawalen akk medden “Acacfal yeṭallayen”. Awal “Acacfal” twalam ɣef wacu i t-iɛebba kra tekka u kra ara tekk tudert-is, yerza talɣa n tfekka-s, ma d awal wis sin n temɛayert-is, da bɣiɣ ad d-iniɣ “yeṭallayen” d ayen iɣef ara d-nawi awal.
Tuyat n Zizi Belɛid ttbanent-d knant cwiṭ, mačči d amahil i tent-yerran akka, ahat d kra n lɛib i d-yegla mi d-ilul. Ur mellul ur berrik wudem-is, d aras. Allen-is tiwiɣanin d timecṭuḥin, ḥercent am tid n uzrem yeffuden. Agman n tfekka-s i yessexdam ugar n wiyiḍ d iẓri-s. Tebrek n ucekkuḥ-is tugar temlel, d alemmas n yirgazen. Ifassen-is d imeqqraren, ayeffus-is yesseɣzef-it s tɛekkaz n usɣar n uẓebbuj i yesɛukkuz. Awal ɣur-s yegget, iteddu am wasif, rnu-as yir tikli-ines, yis-sen i izerri akud n wass akka yal ass.
Yir tikli-s terza aḥric wis sin n yisem-is, win i s-fkan wat taddart. Amur amezwaru n temɛayert-is “Acacfal” d yiwen n wallal i nesseqdac deg tukksa n tkermusin mi ara wwent, d aɣezzfan u d areqqaq. “Acacfal yeṭallayen” d isem i d-yezgan akken iwata i Zizi belɛid acku taṭṭucin-is, ur yezmir ara ad tent-iṣubb mi ara d-ɛeddint tullas i d-yettuɣalen seg tala, teddunt s ixxamen-nsent refdent-d isugam.
Deg tudrin n Leqbayel yegdel maḍi wayen i ixeddem. Tameṭṭut ma tɛedda-d deg ubrid-ik, ig Rebbi tsellem-d fell-ak, allen-ik d wallen-is ilaq ad ntunt deg tmurt, yiwen ur tent-id-ireffed. “Acacfal yeṭallayen” ur yezmir ara ad tent-iwwet ɣer lqaɛa, mačči deg ufus-is, ur yuksan ara. Yettḥulfu amzun d yiwen wafud udrig i t-yettseggiren ad iṭill tameṭṭut. Yerna ittak lḥeqq i yiman-is, s waya i d-ittaf tawwurt amek ara yesɛeddi iman-is, yessemẓay tucḍa yecceḍ, ur yettlummu ara iman-is. Yeqqar deg wul-is akken yuɣ tanumi: “I wacu i ɣ-d-yefka Rebbi allen?” Tiririt ɣef usteqsi-s thegga: “Akken ad nṭill, ad nwali yis-sent.Dɣa ma zgant-d deg wayen ifazen am tlawin, ad kksent lxiq u ad afent iman-nsent. Tikwal awal-is d anemgal n wayen akk i d-yeqqar akka.
Mačči d yiwen iberri i d-yettawi i mmi-s Muḥend. Nnan-t-id wat zik: “Ala ṭṭikkuk i d-icebbun deg baba-s. Muḥend  ur yelli d ṭṭikkuk, yemgarad netta d baba-s akken yemgarad yiḍ d wass. Wissen ayɣer akka? At taddart merra ttqadaren-t aṭas. D tikli-s yelhan iwimi ur d-issukkes yiwen i t-yerran d amḥaddi ɣef baba-s uzlig yeffɣen abrid n tmetti taqbaylit.
Zizi Belɛid, zik i yercel am tizziwin-is n taddart. Deg tmurt n Leqbayel, aqcic ma bdan-t-id kan kra n wanẓaden n claɣem d tamart, yeɛni yessaweḍ xemseṭṭac neɣ seṭṭac n yiseggasen deg tudert-is yezmer ad yekcem agraw n taddart akken ad yekki deg llufeq-is. Dɣa imawlan-is yewweḍ-d lawan akken ad s-gen axxam. Zizi Belɛid akka i d-yewwi asurif n tudert-is.
Tameṭṭut-is Ǧuhra, yugar-itt cwiṭ deg laɛmer, mazal tahuski-s n temẓi tezdeɣ ariḍa tafekka-s yezdin am uɣanim, d wudem-is yettiqqin seg sser. Allen-is tizegzawin am yigenni yesfan deg unebdu, slalayent-d tismin n kra tlawin ur nezmir ara ad nnamrent axeẓẓur n Ǧuhra. Ttawint dima tama wadda s usrusu n wallen-nsent.
Muḥend yewwi-d allen d sser n yemma-s mi d-yusa ɣer ddunit. Terna-as ttrebga tuḍrift, tin ur nefki anzi ɣer tin n baba-s i ttawin medden d awal deg taddart.
Zizi Belâid-2 12300
Abrid n tala, win i ttaɣent lxalat n taddart mi ara d-agment neɣ ad d-ssirdent iceṭṭiḍen-nsent yekra-t “Ucacfal yeṭallayen”. Wissen acḥal d abrid i t-ittaɣ deg wass. Wissen diɣen acḥal yuɣ n tyitiwin s usɣar n uẓebbuj sɣur yirgazen n taddart ittasmen. Aqerruy-is yerwa ifeddixen ɣas ma timrubeḍt tettḥuddu-t cwiṭ wamag, akken yeqqar wanzi: “Amrabeḍ ma tewwteḍ-t ḥawel-as acku ddnub tebniḍ fell-as”, aṭas aya i iɛedda ɣer wanda ur d-nettuɣal. Ma yessefqed ɣer tferkiwn-is ad yekk syin, ma yuɣal-d tameddit s axxam-is ad d-yekk syin. Ilaq ad iwali tiqendyar n ujeǧǧig azeggaɣ neɣ awraɣ akked tid yellan daxel-nsent ma ulac ur yettili bxir.D tidet yuḍen, yuḍen aṭan n tmuɣli. Isem “Acacfal yeṭallayen” yezga-as-d swaswa. Deg tallit-nni deg tudrin  ulac imsujiyen n tnefsit. Tikwal mi ara yesmuzgut i wul-nni i t-ittwellihen ɣer ubrid yelhan yettuɣal-d d amdan amagnu. Dɣa ineqq iman-is s tuzzmiwin, aṭas i ihedder i wul-is akken ad ibeddel tikli, tin i yettawi akka ur telhi. Maca ur ittaɣ ara i wul-nni i t-inehhun, win i s-yettmalen abrid yessufuɣen ɣer liser, ɣer tafat. Awal, yettaɣ-it s uwehhi n timi i wul-nni i t-yesfalen ɣef zrubat, win i t-yessufuɣen seg ubrid umɛin ɣer win yessan akk d isennan n yidmim.
Tal tikkelt ara yeg ayen ur nlaq, yettaf-d timental yettarran acernan yexdem fessus, akka i d netta, laɛmer yettu tidak-ines.
Ula d aqesser-is deg tejmaɛt mi ara d-yeqqim d yimeddukal-is yef yideknan, itezzi ala ɣef wayen yesserwat. Wigi yettɣimi yid-s ttwanasen-t ssurufen-as tucḍiwin-is acku ahat akken qqaren: “Mel-iyi d wanwa i tettedduḍ ad k-d-iniɣ anwa-k”. Am Mḥend am tasaɛdit. Kif-kif-iten, yiwen uɛekkaz i ten-iwwten. Ayen d-qqaren i xeddmen, yiwen kan yeffeɣ yismi-s yuɣal myussan am Zizi Belɛid wayeḍ yedreg.
Mi ara heddren awal yettawi-d gma-s, yenṭeq “Ucacfal” yenna-asen: “Yiwet tikkelt, llan sin yimɣaren, ddan ddaqqes deg laɛmer, qqimen deg Tzerrajt, tamdint iqerben taddart Ufella, sdat n yiwet tewwurt n tḥanut n ssebbaḍ ttmeslayen gar-asen. Rnan kan ciṭ n wakud, ha-tent-id snat teqcicin bḥal tisekkrin, ččurent akken iwata iselsa-nsent, tahuski i sent-yessureg Rebbi melba cceḥa, tfaz.Crurdent-d ɣer tḥanut-nni anda i qqimen sin n yimɣaren-nni, ttsawament tissebbaḍin n uglim. Ttbanent-d meẓẓiyit, ahat urɛad qfilent ɛecrin n yiseggasen deg tudert-nsent. Imɣaren-nni yestufan ttmuqulen ɣer tfelwit-a s yiwet n tmuɣli taseqqaḍt.Yenṭeq yiwen deg-sen, win i wimi qqaren Dda Muḥ yenna: “Waɛli! Mmm…!
-D acu akka i k-iceɣben a Muḥ? I s-yerra Waɛli.
-Mmm… Neqqim Almi i d-yeqwa usekkur,
Ṣṣyada tuɣal s ufus,
Yekker yemmut-aɣ uṭarus”
Nekkni neggra-d d azeqqur.
Waɛli yeṭṭerḍeq  deg teḍsa almi i t-id-tuli yiwet n tgeḥguḥt qrib i s-tessufeɣ tarwiḥt. Dda Muḥ s tama yeqqar: “Ḥafiḍ! Ḥafiḍ a Waɛli! ”, s tama-nniḍen allen-is qqiment lesqent ɣer teḥdayin-nni yettaɣen tissebbaḍin.
Tidyanin iga neɣ yexdem Zizi Belɛid mačči d yiwet. Ulac yiwen deg taddart ur t-nessin, meqqer neɣ meẓẓi, d argaz neɣ d tameṭṭut. Akken tettidir tmurt n Leqbayel, timeɣriwin deg unebdu ggtent deg tudrin. Yiwen ma iga tameɣra, taddart merra d tinebgiwt-is. Deg wass ad tt-issečč, deg yiḍ ad s-terr lxir s uskar n wurar. Ladɣa tilawin ttwawtent ɣef wurar, kra itekk yiḍ nutenti d ccḍeḥ d ccna s tyita n yifassen d theddurin ur nettfakka. Msakit yečča-tent lxiq deg yixxamen-nsent, ur teffɣent ara am yirgazen ala ɣer tala. Tameɣra ihi d tagnit akken ad d-mlilent ad d-kksent ɣef wul yeččuren. Mi ara izeggen yiḍ neɣ iɛedda cwiṭ, irgazen i d-yettwanecden ɣer tmeɣra, ttadden sdat tewwurt n bab n tmeɣra, ttceyyiɛen alebɛaḍ ad d-issiwel i twacult-nsen akken ad nnejmaɛen s axxam.Tikkelt-a d Zizi Belɛid neɣ “Acacfal yeṭallayen” i yuznen yiwen uqcic ɣer twacult-is ad d-teffeɣ. Sdat tewwurt yeqqim ddaqqes ibewweṣ din, tameṭṭut-is ɛni mazal terwi urar, ur d-tecɣil ara akk s tuffɣa. Skudmal izerri wakud skudmal irekkem seg zɛaf, yettgalla ur iɛawed ad yenzeh tameɣra. Ihedder iman-is am uderwic ur yuki yenna: “Lufan i iyi-tettunefk tegnit ad greɣ merra tilawin n taddart-nneɣ daxel n yiwen uɣerrabu, ad tent-ssiwḍeɣ ɣer tlemmast n yilel ad tent-smireɣ din ad tent-ččen yiselman yelluẓen”. Kra n wayen akk i d-yenna ur yensir i umeẓẓuɣ n Nna Ṭawes, yiwet n temɣart i yettaken lebɣi i yiles-is. Mussnawet deg taddart, ttagaden-tt i d-teqqar acku lehdur-is ttḍurrun, ttaǧǧan-d ccwami, ḍlan-d s tidet. Tenṭeq ɣer “Ucacfal yeṭallayen” tewwet-it-id s wawal tenna-as: “Anehhar n lbabur iɣef ad tessiwḍeḍ tulles-nneɣ ɣer tlemmast n lebḥer, ahat d kečč?” Zizi Belɛid, awal ur t-id-yerni, yebra i wallen-is ɣer tmurt ɣas ma yennum d asali i tent-issalay. Deg yimiren yuẓam awal am ugugam.
Tawacult n Zizi Belɛid meqqert deg taddart ɣef waya i ttḥezziben yiɛeggalen-is ur s-ttaken ara tamcumt-is. At zik qqaren-d: “Wwet aydi teṭilleḍ ɣer yimawlan-is”.
Acacfal ɣur-s yiwen n mmi-s ɛemmi-s yunag ɣer tmurt n Fransa ad yexdem ɣef uɣrum n mmi-s d win tmeṭṭut-is. Malḥa, akka i d isem-is teqqim-d ddaw laɛnaya n twacult tameqqrant. Zzin i s-yefka Rebbi ttawint-t sat taddart d lmetel. Tin yekkren kan ad s-tini: “Wellah ar teqmumseḍ am Malḥa n At Uciban”. Tesddukel ccbaḥa d ḍrafa, tettqadar medden, medden ttqadaren-tt. Argaz-is Ɛacur yettidiren d iminig deg Fransa yettḥar ad ifakk useggas n lxedma akken ad d-yas ɣer tmurt ad isɛeddi ayyur n yimuras d tmeṭṭut-is i yeccedha aṭas almi i tt-yettargu yal iḍ. Iḥar diɣen ad yeṭṭef mmi-s Yidir, i iḥemmel nezzeh, sufell irebbi-s. Yeǧǧa-t yesmed krad n yiseggasen deg tudert-is. Ad t-id-yaf yerna aseggas-nniḍen. Yidir yettaken anzi ɣer yemma-s ulac win ur t-neḥmmil ara deg uxxam. Ur yettrus ara akk ɣef tmurt, win i t-issersen wayeḍ ad t-yerfed. Ɣur-s kra n taṭṭucin tizerqaqin jebbdent am ddkir kra n win i t-iwalan.
Anect-a ur yeffir ara ɣef taṭṭucin n uzrem n Zizi Belɛid. Yennum yettɣimi sdat tewwurt-is ɣef udekkan mi ara d-iwwet ubeḥri n tmeddit deg tsemhuyt n unebdu. U yerna d tagnit ad ifek lwi i wallen-is ad sṭucment. Syin akk i d-ttɛeddayen wat taddart, d abrid alemmas. Malḥa ma yefka-tt-id lḥal ad tsellem ɣef Zizi-s Belɛid, akka i qqaren yimrabḍen.Netta ad s-yerr sslam ad s-yini: “Awi-d tura Yidir-nneɣ ad t-ṭṭfeɣ cwiṭ deg yirebbi-w”. Ad s-telḥeq mmi-s, ad traju din tbedd simira ad s-t-id yerr ad tkemmel abrid-is. Zizi Belɛid ad yetturar s uqcic, ad s-yeskuṭṭef tiḥnakin-is tizeggaɣin ad yeqqar: “Llah ibarek! Llah ibarek! Aqcic-a d lmalayek, ama deg ṣṣifa ama deg sshala, ɣur-s kra n wallen ssehbalent, laɛmer walaɣ tizegzewt n tiṭ am ta”. Netta kra din ad ifek yiwet n tmuɣli i Yidir, snat neɣ tlata i yemma-s. Deg tazwara Malḥa ur tfaq ara d acu i s-d-ittheggi zizi-s, ur tufiḍ d acu i d-iɛeddan deg uqerruy-is. Akka tal tikkelt mi ara tt-id-ifek ubrid tettaf-d Zizi Belɛid amzun yettraju-ten nettat d mmi-s. Ibeddu ikeččem-itt ccek ɣas ma tugi ad tamen s wayen tettcukku imi teqqar deg wul-is: “D ayen ur iqebbel laɛqel, nekk mačči d taberranit, nekk n twacult-is, mačči d netta ara d-yezwiren ɣer tukksa n sser”.
Yiwen wass am leɛwayed, tufa-t-id yeqqim ɣef tdekkant, tefka-as mmi-s ad t-yeṭṭef deg yirebbi-s. Mi tekna ad s-t-telḥeq, Zizi Belɛid ur iḥezzeb, s ufus-is ayeffus yeṭṭef-d aqcic ma d afus-is azelmaḍ iweddeɛ-it ad yeslef i tfelluct tamellalt n Malḥa. Tuɣal d tazeggaɣt am tmiṭuct seg zɛaf, teḥwes-d afus-is din din, maca teqqim temlek iman-is. Winna am wakken kra ur yeḍri yettkemmil yetturar d uqcic yeqqar: “Aqcic-agi amacki-t, tizerqeqt n wallen-is iman-is…” Malḥa mi i tt-iɛedda ukuffir-nni i d-yeɣlin fell-as mi i tt-id-imusa win ur nettsetḥi, win ur neslif i wudem-is, tenṭeq ɣur-s tenna-as s leɛqel: “Ɛni iɛǧeb-ak uqcic-agi inu a Zizi?
-Ih! Iɛǧeb-iyi aṭas. I s-yerra Zizi belɛid.
–Waqila d taṭṭucin-is tizegzawin i k-ijegḥen.
-Wellah amzun tettkacafeḍ, allen-is neqqent.
Tqerreb cwiṭ ɣer umeẓẓuɣ-is amzun ad s-tmel yiwet n lbaḍna.
–Ihi imi i k-yeɛǧeb mmi, ladɣa timemmucin-is tizegzawin, ayɣer ur d-tettawiḍ ara tameṭṭut-ik i Ɛacur-iw ad k-d-tesɛu yiwen uqcic am yidir-iw?”
Tekkes-as-d aqcic yeddem, netta yezzeḥweḍ s axxam-is melba ma iruja tineggura acku lehdur i s-d-tdegger Malḥa ur yebni ara fell-asen, smerǧeǧǧin-t, amzun yečča tiyita s ufḍis. Yeqqim ayyur ur t-id-yefki umnar n tewwurt ɣer berra.
Tadyant-is taneggarut teqqim-d deg umezruy. Urǧin d-teḍri yiwet am ta deg tmurt n Leqbayel.
Muḥend, mmi-s awḥid n Zizi Belɛid yewweḍ-d ɣer tissulya, yemmed tura, izmer-as i uxxam. Yemma-s telsa tissebbaḍin n lexḍubegga, tekker ad d-tnadi tin ara iwansen mmi-s deg tudert-is. Wellhen-as-d yiwet teqcict, cekkren-as-tt-id akk wid i tt-yessnen. Tezdeɣ d lemmal-is deg taddart Wadda ur nggug ara aṭas ɣef taddart Ufella, taddart n Zizi Belɛid.
Taqcit amzun d lxir-is, lqedd, ssifa, amzur almi d ammas, leḥdaqa, rnu teẓẓwer i leqdic, ama wid n uxxam ama wid n lexla. Sekkura akka i d isem-is, d tikkelt tamezwarut i d-rzan ɣur-s yinexḍaben. Imawlan-is ur ɛeṭlen ara s tririt n wawal i twacult n Zizi Belɛid, qeblen nnesba-nsen. Qqimen ddurt i wakken ad sen-d-rren awal. Awal-a d:“Ih”. Kra n wussan send ad d-qeblen nnesba ceyyɛen-d yiwet n tmeṭṭut d taɣallit ɣer taddart Ufella ad sen-d-tawi isalan yerzan tawacult n Zizi Belɛid d mmi-s Muḥend, ma ur t-yuɣ kra ama deg tezmert-is ama deg leɛqel-is. Ula d baba-s n Sekkura isewweq lexmis ɣer Tzerrajt, din isteqsa ɣef Muḥend d twacult-is. Ala ayen yelhan i s-d-nnan ɣef Muḥend, yerna d tidet d argaz lɛali, yiwen ur issefreɣ. Ula d ayen yerzan tikli n baba-s ffren fell-as acku ḥemmlen Muḥend seg wul, yuklal nnig n wanect-a i s-qqaren akk.
Ur terni ara aṭas n wussan, tawacult n Zizi belɛid d wid i s-yefka lḥal, d irgazen neɣ d tilawin ruḥen d lejmaɛ ɣer taddart Wadda akken ad ččen taḥbult u ad d-iɣer lfatiḥa ccix n lǧamaɛ i wwin yid-sen. Sdat yinebgawen d wat uxxam, ccix n lǧamaɛ send ad d-iɣer lfatiḥa yenna i wid yellan din: “Aql-iken d inagan, ass-a, Muḥend n At Yiger, mmi-s n Zizi Belɛid n taddart Ufella yercel d Sekkura n At Waman, Yelli-s n Dda Ḥemmu n taddart Wadda. Mi ifukk awal-is ccix-nni, idulan ijdiden msudanen inyiren d yiqerray-nsen, ssufɣen lbarud akken lɛama n Rebbi ad tsell flan d flanta myezwaǧen. Wagi i d arra n tissulya n yimiren. Ččan-d taḥbult s tament, swan-d lqahwa, ɛeynen-d taqcict ara yuɣalen d tislit-nsen, d tameṭṭut n Muḥend. Tameddit n wass, tawacult n Zizi Belɛid d yinebgawen-is wwin-d abrid n tuɣalin ɣer taddart Ufella.
Am leɛwayed, win yesɛan tislit mazal ur tt-id-yeqqin ara, urɛad d-teddi s axxam-is, ilaq yal mi ara d-zzint leɛwacar, ama d lɛid tamemẓẓyant ama d lɛid tameqqrant ttruḥun yimawlan n yisli s axxam n teslit-nsen ad tt-id-ɣafren. Lemɣafra i ttawin yid-sen d taqendurt n ccbuḥ, taɣruḍt n yizimer i zlan ass n lɛid tameqqrant d wayen-nniḍen am tẓidanin.
Ifukk wayyur n rremṭan d lɛid tamecṭuḥt. D Zizi Belɛid i weddɛen ad iruḥ ɣer taddart Wadda ad d-iɣafer tislit-is.Yewwi yid-s kra n lqeḍyan deg uḍellaɛ d yiwet n tqendurt i d-yennulfan ussan-nni kan. Mi yewweḍ s axxam n yiḍulan mmugren-t-id akken i ilaq, yečča imekli yeswa lqahwa i s-d-tessers teslit-is Sekkura. Segmi i s-d-tqeddec d netta itett-itt  s wallen-is seg tqacuct n uqerruy ɣer temceḍt n yiḍarren amzun ass-a i d-yusa ad tt-yexḍeb. Yiwen wul yeqqar-as: “Ay amɣar slef i wudem-ik d tameṭṭut n mmi-k”. Ul wis sin yesɛuẓẓeg, inecced bab-is ad iseddrem iɣerban n yiseɣ d lḥerma i tebna tmetti taqbaylit seg zik n zik. Zizi n twaɣit bu wudem azuran, yeqqim almi ffɣen yimawlan n teqcict, ikker iẓaẓ ɣur-s, yeṭṭef-itt-id deg yiffasen-is, nettat amzun yewwet-itt bukerraɛ, tbedd din teẓẓa am lmernuna n unnar, ikmes-as taziba n ddheb. Tameɣbunt meskint teɛweq d acu ara texdem, tekker teṭṭef-itt-id. Send ad d-tebren yemma-s n teqcict ɣer uxxam n lwacul anda i ten-teǧǧa, ijbed-d iman-is am umakur ɣef Sekkura. Irfed-d aḍellaɛ-is, ibeqqa-asen sslam yeffeɣ. Yeǧǧa taqcict meskint tekcem-itt tergagit, imiren kan terkeb-itt tawla laɛmer tessin, maca kra yeḍran yid-s ur t-id-tessebgen ɣef wudem-is. Tugad mačči d kra, teffer ɣef yimawlan-is ayen tedder ass n lɛid tamecṭuḥt. Ma d netta amzun kra ur yeḍri, iteddu yettseffir, yettɣenni am yilemẓi yezhan. Imɣaren n tura ttimɣuren ttḍellilen. Ass-agi kan i d lɛid tameẓẓyant, mazal ur ifukk ara wass, netta yettxemmim ɣer lɛid tameqqrant akken ad yuɣal ad d-iɣafer Sekkura. Ihar…
Sin wayyuren ur ɛeddan almi rran taqerruyt n Zizi Belɛid d tamellalt am udfel. Timerjiwt n wass n lɛid tameqqrant tceyyeb yir amɣar. Muḥend d yemma-s Malḥa, imeɣban n Rebbi, weklen uccen ɣef yiɣiden. I Zizi iwimi fkan diɣen lemɣafrat n lɛid tameqqrant ad tt-yawi i teslit-nsen Sekkura. Deg uḍellaɛ gren-as snat tqendyar, tayuga n tṣṣebbaḍin d teɣruḍt n yizimer yemmden. Netta yerna-as, sɣur-s tayuga n tmengucin n wureɣ i yefka i Sekkura sdat n yimawlan-is. Ireggem-as d netta i s-tent-id-yuɣen akken ad s-d-rnunt deg ccbaḥa assen ara d-teddu d tislit s axxam-is. Itekka nezzeh ɣef wawalen “axxam-is” akken ad s-d-slen yiḍulan-is.
Iḍulan-is ur gzin tren. Nnan kan deg wulawen-nsen ahat at taddart ufella gan akk am Zizi-tsen Belɛid.
Wwḍen-d Ṣṣmayem, ihubb-d ubeḥri n tmeɣriwin. Tin yekfan tayeḍ ad tebdu, yal ass tettili-d yiwet n tmeɣra deg taddart Ufella, seksu d uksum ugaren.
Ass-a d ass n lḥedd, d ass ara d-srekben yiqeffafen tislit Sekkura i yisli Muḥend. Muḥend yexdem akken akk xeddmen yislan. Yelsa iselsa imaynuten, iwenneɛ aseṭṭel n ucebbub-is, yerra aman n rriḥa, yeqqim d yimeddukal-is wunsen-t. Zizi Belɛid gren-as tamawt wat taddart ula d netta icebbeḥ-d am yisli, ula d claɣem-is yerra-ten-id d iberkanen am rric n tgerfa s ssbeɣa. Ttqessiren fell-as yimeɛraḍen-is s uɛekki: “Wellah ad s-tiniḍ d kečč i d isli.
-Ur teḥnitem ara mi tegullem, akka i yella lḥal. I sen-yerra baba-s n yisli.
Nutni tekcem-iten teḍsa, ur fkin ara akk azal i yimeslayen i sen-d-yenna.
Taddart merra tettwaɛreḍ ad tečč seksu d uksum. Irgazen ssufuɣen lbarud, tilawin kkatent urar, sliliwent s ṭṭelq  n yigrejyam-nsent. Iḍ iɛedda akin i uzgen. Muḥend i d-suɛfen kra n yimeddukal-is ɣer sdat tewwurt n texxamt-is anda i t-traju teslit Sekkura i d-icebbḥen am wayyur, ad isɛeddi yid-s iḍ amenzu n tissulya-nsen, yufa baba-s yezwar-it ɣer umnar n texxamt n teslit. Deg tazwara nwan akk teɛreq-as i Zizi Belɛid tewwurt n texxamt-is. Maca ččan akk tamsalt mi d-yenṭeq yenna-asen: “Sekkura d tameṭṭut-iw! I nekk iwimi tt-id-uɣeɣ mačči i Muḥend!”
Urar yeḥbes din, dɣa teɣli-d yiwet n tsusmi izi ma iɛedda-d syin ad s-tesleḍ yekkat deg wafriwen-is. Imeɛrad qqimen ddehcen, awal ur ten-id-yuli. D acu-t akka tura ssuq-agi? Muḥend mi i d-yuɣal ɣer leɛqel-is, iwala baba-s akken i ilaq ad t-ittwali yal ass, d yir lɛebd, immeɣ ɣef tmegḥelt n yiwen umeɛraḍ. Ameɛraḍ-a d Dda Qasi aṣeyyad n yilfan. Imiren kan i d-yuɣal seg teẓgi. Tamegḥelt-is mazal-itt teɛmer s yiqerḍasen n uldun, s yis-sen i d-yettṣeyyid iɣersiwen imeqqranen am yilfan. Ass-nni yuɣal-d akken, ur d-yeṭṭif kra. Idhem-d axxam n tmeɣra ad yečč seksu diɣ ad s-yefreḥ i Muḥend yuklalen ugar n waya, s ussufeɣ n kra n lewjuh. Muḥend, d aḥwaṣ i yeḥweṣ tamegḥelt i Dda Qasi. Din din yerra tixnefyac-is metwal Zizi-s, yejbed deg znad mebla ma ixemmem ɣef kra, ffɣen sin lewjuhat wa deffir wayeḍ, lamana tewweḍ ɣer bab-is. “Acacfal yeṭllayen” yeɣli tinnegnit am uzeqqur ɣef tmurt yemmut deg lmeṭeq.
Zizi Belâid-2 1922
Ur isetḥa ur yeslif i wudem-is..