.....Ṭṭrad
.....Ṭṭrad 11187
Tameddurt n umjahed Titouaḥ Mohand Ṭahar
Titouaḥ Mohand Ṭahar, ilul deg useggas 1912 deg lɛerc n At Mlikec, d mmi-s n Lunis d Aɛdada At Ḥemmu Waɛli (Lɛarbi). Ɣur-s 3 n watmaten d 3 n yessetma-s. Yemma-s Ɛdada tesskker-iten-id deg lḥif, tenna deg wawal-is i d-yeqqimen: “A tarwa ɛzizen i d-ssekreɣ s taga rẓagen”.
Mi yemmed d ilemẓi yunag ɣer Fransa, d netta i yettɛeyyicen tawacult-is.
Deg ṭṭrad amaḍlan wis sin yennuɣ mgal inaziyen n Alman. Mi ifukk ṭṭrad-a yuɣal ɣer tmurt n Fransa anda i ixeddem. Ur yeqqim ara kan d axeddam, iga diɣen ula d tasertit, yezmer yekki deg ukabar PPA.
Uqbel ad yendeh ṭṭrad n Lezzayer mgal Fransa i tt-iḥekmen nnig n lqern, yufa-t-id lḥal deg tmurt.
Yella seg yimezwura i yeffɣen s adrar. Ula d sin watmaten-is, Lḥasen d Sadeq ffɣen d imjuhad, mmuten d imeɣrasen deg unrar n yiseɣ. Yiwen deg-sen ur d-yeǧǧi aqcic i tlata yid-sen, ǧǧan-d ala tullas. Muḥend ṭahar yeǧǧa-d setta.
Deg tlemmast n ṭṭrad i yedderɣel deg yiwet n tiṭ mi ten-bumbardin iserdasen n Fransa s Tazmalt ɣer Yiɣil Ucekrid. Tameṭṭut-is tamezwarut, Lǧida n At Flaklay, deg yedra-s i d-tesɛedda kra n wussan n lḥebs
.....Ṭṭrad 1-2697
Tajmaɛt
D yiwen n urgaz yesɛan lhiba tameqqrant, meqqer diɣen deg tfekka-s, yewzen nnig n uqenṭar. Yiwen ad yewhem amek i d-yuɣal seg lgirra, maɛna qqaren d lmijal i ineqqen.
Tafasna-ines d sergent-chef, yeqqim akka ur yuli ara imi yemsewweq d ccifan-is ad yeqqim akken d sergent-chef maɛna ilaq yiwen ur yettmasi yiwen seg twacult-is.
D lbaṭel s wacciwen, yuli d amezwaru s adrar, deg temdint n walef (1000) n yimeɣrasen, yiwen n uzniq ur yerfid isem-is.
Yedder kan sin n yiseggasen n timunent, imi aṭanen i d-yuwi seg ṭṭrad glan yis-s, yemmut deg Wayyur n yebrir deg useggas 1964 deg sbiṭar n Uqbu.
Asefru-a d mmi-s n yelli-s tamenzut, Lwiza At Mimi i t-yuran ɣef wayen yeḍran d twacult-is.
.....Ṭṭrad 1-2698
Fransa teɣḍel-d asemmiḍ
Deg tejmaɛt izuxx umɣar
Yal ass ihedder
S warraw-is axxam yeččur
(de)G Fransa ameqqran yeɛmer
Ixeddem yezwer
Yettɣimi di tmurt aggur
Wiyiḍ d amgar n yiger
(de)G unnar d azuzer
Tagrest d alqaḍ n uzemmur
.....Ṭṭrad 1--1315
… Negren yirgazen
Taswiɛt yelhan tettmettat
Tettnusu tafat
Ṭṭlam iɣelli-d am yiḍ
Rrṣaṣ d abruri yekkat
Tenceggal taddart
Fransa teɣḍel-d asemmiḍ
Arraw n umɣar s tamart
D lqella n tezmart
Refden s arumi abeckiḍ
.....Ṭṭrad 1--1316
Tuǧǧal d yigujilen
Acḥal d axxam ifukken
Negren yirgazen
Ǧǧan-d tuǧǧal d yigujilen
Tuddar ɣerqent deg (yi)dammen
Idɣaɣen jerḥen
Allen, rwant ilmawen
Yegguma ad ifakk leḥzen
Ddermen wulawen
Ussan ugin ad segmen
.....Ṭṭrad 1---531
Tamɣart
Sebɛa iseggasen ɛeddan
S lbarud rɣan
Tamurt tewwi tilelli
Tamɣart teḍmeɛ deg wussan
Ččan-tt yiberdan
Teggan deg yiḍ i yetri
Tarwa-s, ǧǧan-tt-in deg (yi)ɣeẓran
Tezreɛ d iɣsan
Tessemɣi-d tudert n lɛali
.....Ṭṭrad 1---532
… Aɣrum
Tagmat di ttrad i teqwa
Wa yettɛiwin wa
Yiwen uɛekkaz i ɣ-yewwten
Tura mi nessufeɣ Fransa
Ad nečč s lebda
Tamurt tuɣal-d s imawlan
Ziɣen skudmal d tilufa
Lḥif yestufa
Aɣrum, aṭas ur t-yerwan .