Tafunast igujilen
TAZWART Kkre$-d d llufan, êemmle$ ad sle$ lehdur n yemma yeççuren d lmeâna, yal awal d tamsirt, $as txuû teswaât acku lêif i$leb-it usirem. Ad d-nezzi nekk d watmaten-iw, ad nerou melmi ara tekfu lec$al-is, akken ad a$-d-tsiwel tamacahut. Nekni la nesteqsay : acu$er yexdem akka, acu$er yemmut winna ; meééiyit ur nessin ara, nettat d lferê-is mi ara $-twali nezha. Akken la ttim$ure$, cfi$ $ef lehdur-is, am ass-a, udem-is amzun d aggur $as teôwa lmerta. - D acu-p Tamacahut ? Tamacahut ! Tajaddit, tutlayt, d idles, ttnadi$ seg wasmi d- cfi$, acku ur yettak êedd afus n tallelt i win ur nettwassen ara. Yelha win ara yernun tamusni s ayen yeéra yakan, yelha mi ara nissin idelsan ur nettwassen ara, tamusni ur tesâa tilas, temmal abrid i tikli, yis-s i d-tettban tafat, tcuba deg yiîij ulac ti$ilt ur yettawev, yettarra-d asirem d tezmert. Tamacahut yis-s i d-nekker, d nettat i d a$erbaz-nne$ si tsuta $er tayev am akken yeqqar wanzi « win yeb$an ad iéur lemqam, ad yexdem lewqam, ad yezwir seg at wexxam ». Tayemmat segmi ara yali wass ur tessin asteâfu alamma d tameddit, mi ara s-d-zzin warraw-is, âeggu yellan ad iruê, ad tebdu « macahu » ad ttmuqulen s imi-s d acu ara d-tini, ad fehmen tamsirt akken iwata, ad têekku alamma i$leb-iten naddam, ma d nettat, $as teâya, imi d tamezwarut ara yakin u d taneggarut ara yeîsen s wannect-a i tedder tsekla tamazi$t si tsuta $er tayev; wa d anzi, wa d asefru, ta d tamacahut, ad neddem amedya $ef “Tfunast igujilen”, ad naf acêal d lmeânat ad nefren gar-asent tlata : - Tamezwarut « » lall n wexxam trebba
tafunast, texdem-as lxir d leêsan, acu kan, asmi s-tent-yu$ Rebbi i tmeîîut, lxir terra-t i warraw-is armi d asmi i d-yusa wass-is ula d nettat temmut. - Tis nat : “Rebbi yedda d igellil, lâabd yedda d bu udebbuz » igujilen temmut yemma-tsen, teooa-ten-id d isin yid-sen, ma d baba-tsen amzun ur yelli yettfaras zzhu akk d tmeîîut nniven, ur yeéri ççan ne$ qqimen i laé, ur yeéri lsan ne$ qqimen i usemmiv, iâawed ddunit tis nat, arraw-is amzun ur llin, u$alen amzun d ti$awsiwin gar ifassen n yambaba- tsen, argaz ur d- yeqqar awal. - Tis tlata : « ur d-yexliq êedd yettu-t » yezzakan-d belli yella Rebbi, ur tettu êedd seg wayen d-yexleq, mi d- yevra lmuêal tetti ddunit, ye$li-d webruri d lehwa, ccetwa tâedda tilas, imi ur yezmir êedd i tezmert n Sidi Rebbi, tban-d tefsut, iîij yewwev ti$altin s lekmal, yal yiwen s nnûib-is, igujilen msakit ff$en seg wexxam i d- tesker yemma-tsen s îîiq d wurfan, ur érin anta tamurt ara ten-yeççen ur sâin lwali. Imi d Rebbi yella, yekfa fell-asen lêif d umenîer, annect-a yakk di tsekla-nne$ si tjidatin $er tyemmatin akken i d- ttnekkaren yergazen akk d tlawin, ur tesâiv win yeddren weêd-s akka da$en i d-bennun yexxamen, ad ye$li wemdan ad yekker. Rebbi ur itettu ayen i d-yexleq. Yenna Dda Lmulud At Mâemmer « ooet timucuha n zik i at zik » ala, ur yeb$i ad nettu iéuran-nne$, imi neéra-t yakan yerwa laâtab, di teméi s tezmert n warraw-is i tgemmu tutlayt, yeb$a-ya$ Dda Lmulud ad néer ayen i d-yettnulfun, akken qqaren at zik « a wi ddan d wi t-yifen ad yettâanad ad t- yawev » tamacahut yis-s nedder « ulac ass-a mebla ivelli » wa yesnernay-as, wa yessen$as-as, acku tedder i lebda. Tajmilt tameqqrant i lejdud-nne$, ooan-a$-d agerruj ur nettfuku, ad netûerrif seg-s i lebda, win ixuûûen tamusni $ur-s ad yedlu, imi d ayla-s. Asirem-iw d ameqqran mi ara wali$ ilmeéyen pnadin, la d-ssekfalen ayen yuli u$ebbar. Nadya Nat Lmuhub d yiwet seg tiggad-agi, tessekfel-d acêal d tamacahut, acêal d inzi s teb$est ur yeshil ara $ef tleméit di tmetti-nne$, acku ur terri avar $er deffir $ef wayen i wumi 6 Tafunast igujilen tezmer $as xuûûen wallalen, ne$ ttawilat. Ur tufi tawwurt i d- yeldin zdat-s, teqqar kan tab$est tella, iqâed ufud i tikli. Ad ikeîîer Rebbi si tmital-im a Nadya, tanemmirt tameqqrant seg wul zeddigen am aman. Nanna Louhe
Nadiya BENMUHUB



Tafunast  igujilen Tafuna10