Timliliyin tiseklanin-Tamedyazt n At Mlikec
Timliliyin tiseklanin-Tamedyazt n At Mlikec 1934
Tamedyazt deg Tazmalt
Tamedyazt deg At Mlikec
Awal ɣef kra n yimedyazen d tmedyazin n lɛerc n At Mlikec
AwalAwal ɣef kra n yimedyazen d tmedyazin n lɛerc n At Mlikec Awal i d-yewwi umedyaz Malek Houd deg yiwen yiḍ n RRemṭan yezrin yella-d ɣef tmedyazt d usiwel n yisefra n kra imedyazen d tmedyazin n Lɛerc n At Mlikec. Wigi, aḥric ameqqran deg-sen ddren deg lqern yezrin (wis 20). Gar-asen ufraren-d sin (yemma-s d mmi-s) i sin yid-sen ssefrawen. Qqaren-asen Belɛid At Urejdal d yemma-s Saɛdiya At Ɛebdella (Xerǧmil Saɛdiya). Isefra-a akk i s-ten-in-d-yemlan n jida-s s yemma-s i wimi yeqqar: “Yemma Lǧida”.Tagi d Lǧida n At Flalay i ilulen deg useggas 1914, tewweḍ leɛfu n Rebbi deg useggas 2006 mi tessaweḍ 92 n yiseggasen deg tudert-is, d tameṭṭut n Muḥend At Mimi (Titwaḥ Muḥend Ṭṭahar) yiwen seg yimjuhad yeffɣen d imenza s adrar. Tenna-as-d isefra-a yura-ten, terna-as-d kra n tmucuha d temɛayin, gar-asent yiwen n uḍris “Inebgi amessas” i d-fkan deg ukayad n lbak n tmaziɣt n useggas aɣurbiz 2008-2009. Timeddukal-is d tiḍebbalin am Messaɛd Ḥimi, Wardiya At Ɛmar d Faḍma At Bujemɛa. Tettemlili yid-sent deg tmeɣriwin, tḥemmel ad teqqim yid-sent. Asefru d aḍris aseklan, taɣessa-ines temgarra-d d tin n yidrisen imserḥen. Isefra s umata ṭṭafaren kra n yilugan yerzan afyir, tameɣrut, tasawalt neɣ tunṭiqt rnu talɣa n lebni-nsen. Asefru n Si Muḥend u Mḥend iga akka: AAB, 757, ɣur-s 3 tseddarin, tal taseddart s 3 n yifyar, timernit-is d 9 n yifyar, qqaren-as ametẓa (un neuvain). Amedya: Aql-i leḥḥuɣ deg tregwa Imi akka i iyi-ihwa A rray yellan d aderwic Alebɛaḍ tefkiḍ-as lufaZzin d ṣṣifa Yerra leɛbad am leḥcic Mačči am nekk d ilef n lɣaba Iɣef tekkat lehwa Xedmeɣ ur d-iban leqdic. Amedya wis sin d tamedyazt n Yusef Uqasi n At Jennad: AB, 77, 6 n yifyar, qqaren-as amesḍis (un sizain). La yekkat yiggas yusef Uqasi. Akken i ifukk tluɛa-t-id yiwet n taǧǧalt tenna-as: “I mmi ayen ur t-id- teckireḍ ara?” Yerra-as: “Mmi-s n taǧǧalt aras Ur ittagad tirṣaṣin Ur yekkat ur ittwexxir Ur ittadded deg tɣaltin Ur tefriḥ urǧin yemma-s Ur teqriḥ ad t-id-awin”. Ma d tamedyazt n tura teffeɣ lqaleb n at zik, imedyazen n wass-a qqaren isefra n tutlayin-nniḍen, ttagmen-d seg sen, llan wid i d-yesnulfuyen talɣiwin timaynutin. Malek yewwi-d amedya n kra n yisefra yura s talɣa n “calligramme”: talɣa n usefru d usentel-is mlalen. Amedya: Udi Zwir Amezzir Smir ayefki Tssenduḍ tura Awi-as-d ccna Ad yuγal d iγi Ad d-tifrir Twarac n wudi Udi n Lezzayer yezder Yečča-t umrar neγ ujenwi Zzmen-t uγalen gezmen-t, gezren Tikti n tlelli yettawin ixef deg yigenni Lqedd yezdi yessaram kan azekka lεali D aẓekka i s-γzen d tlelli-s i t-gren Tezdeg, tafat, temlel ad negren Tebrek,aγurru, ilefḍan D widak-nni n yiḍan I yeṭṭfen annar Deg Lezzayer.
Timliliyin tiseklanin-Tamedyazt n At Mlikec 1-2019
Amedyaz d amdan am yimdanen-nniḍen maca tamuɣli-ines temgarrad d wiyaḍ. Netta iruḥ akk d afrayen, d anafray ameqqran, yettḥulfu mačči d kra. Yeqqar-d awal yerzan timsal n wul-is (neɣ n tasa-s ma d Amaziɣ i yella), ama deg tudert-is tumrant neɣ deg tudert-is tuḥzint. Ayen yettxemmim umedyaz iteffeɣ-d seg yimi-s yecbeḥ, yefren, yeṭṭef amkan-is, tikwal yettawi-d yid-s yiwen n unamek d alqayan nezzeh. Tḍerru yid-s am tmeṭṭut yellan s tadist. Akken ad taf iman-is tmeṭṭut yeṭṭfen addud, ilaq ad d-yeffeɣ lṭufan-nni yellan deg uɛebbuɛ-is. Amedyaz diɣ kif kif, netta yerfed…asefru. Akken ad d-terzu ɣur-s telwit ad t-id-yarew ma ulac ad yeqqim deg liqliq am tin ara d-yerbun. Tamedyazt ihi d ddwa (une thérapie). Tamedyazt terra imdanen-nneɣ d iɣermanen imasayen (des citoyens responsables). Ur d-rfiden ara leslaḥ mgal wid yellan deffir n tmattant n Lwennas d wiyiḍ, refden-d s wudem aneɣrum (civilisé) awal, refden-d asefru ad d-bɛezzqen s wayen ḥulfan. Tamedyazt tettḥuddu tutlayt, tessiɣzif deg tudert-is. Ma nettu awal deg tmeslayt-a n yal ass ad nedlu ɣer tmedyazt taqburt ad t-naf. Imedyazen n At Mlikec i d-yebder Malek melba ma yettu ageldun n yimedyazen Muḥen Saɛid Amlikec d wi: -Ɛdada At Ḥemmu Waɛli -Megduda At Ɛmar -La Warda AT RḤab -Ṭawes At Wdiɛ -Ṭiṭuḥ Werdiya -Qasi At Ɛisa n At Mhaba -Ǧuhra At Ɛebdella -Dermel Werdiya -Saɛdiya At Ɛebdella -Belɛid At Urejdal Asefru n La Warda At Rḥab yuklal ad s-isell umdan: A qessam i gbeṭṭun s lḥif Yak rruḥ kif kif Acimi i tgiḍ rrya Abɛaḍ teḥmiḍ-as deg lkif Deg udrim yettserrif Ssemman-as a bu wayla Abɛaḍ meskin yewwi-t wasif Yensa yeshetrif Aɣrum ur t-yerwi ara. Asefru n Seɛdiya At Ɛebdella : Ceggɛeɣ tabrat ɣer tmurt Aɣet-iyi taqendurt Nekk teṭṭef-iyi lmizirya Afrux mmi-s n tsekkurt Ad terzuḍ tamurt Ɣer leḥbab ideg nettɣama Lɣerba d wetma-s n lmut Argaz tameṭṭut Nekkni nǧuz i lmeḥna. Belɛid At Urejdal ɣur-s dderya d tamecṭuḥt, lḥal iẓenner fell-as, ilaq ad yinig ɣer tmurt n Fransa akken ad yessisi s wacu ara iɛeggec arraw-is imeẓẓyanen. Netta yedda deg leɛmer yerna tazmart teǧǧa-t. Nnig n nnhaya-s i yerfed abrid ad iruḥ ɣer lɣerba. Dɣa segmi i yeffeɣ seg uxxam deg Yibejjiwen (At Mlikec) almi d luzin n ufundri n Werdi netta iteddu issefray. Yeqqar-as deg usefru-ines aɣezzfan: “Assen n letnayen tameddit Neffeɣ-d seg tmazirt Ɣer uẓru n ggin n Sidi Qasi Ggḍeɣ ɣer At Rḥab Tarwiḥt-iw deg lḥisab Lla Faḍma tebda aweṣṣi Tluɛa-iyi-d Xuxa ɛzizen S lehdur ẓiden Tenna-iyi: “Efk-as lweɛda ad nɛeddi” Ggḍeɣ ɣer Uḥelwa Syin i d-tuɣal tarwa Nniɣ-asen: “Bqaɛlaxir a uladi!” Qerbeɣ ɣer Yibubucen Ufiɣ kra ggemɣaren Bdan ttemwehhin fell-i Ur ččiḥeɣ ara fell-asen D tagnit i gbeddlen Ttṣellint ɣef nnbi wulli Ruḥeɣ almi d tiɣilt n Rrjem Iḍarren-iw ɛewjen Nedheɣ ɣer Sidi Lhadi Qerbeɣ ɣer Bubelluḍ Ttmaleɣ, ttedhameɣ leḥyuḍ Nniɣ-as:” Ṭṭef-iyi afus a Lɛerbi” Ruḥeɣ almi d Tizi n At Ɛica Seg Tjellabin akkinna Sfuḥeɣ Lezzayer sdat-i Ggḍeɣ ɣer lmerṣa Ufiɣ lbabur ihegga Win yesɛan lkarṭa yali Ruḥeɣ almi d lagar di lyu Ay ixef-iw ssefru Wissen ma ad iyi-iqbel Werdi ? Ssebt d lḥedd d rapu Ccrab ad s-neḥku Letnayen s afundri Ad nettɛebbi uzzal am yiɣyal Ad nɛeggej nettmal Am umɣar am yilemẓi”. Malek Ubeẓ i d-yewwi umedyaz Malek Houd deg yiwen yiḍ n RRemṭan yezrin yella-d ɣef tmedyazt d usiwel n yisefra n kra imedyazen d tmedyazin n Lɛerc n At Mlikec. Wigi, aḥric ameqqran deg-sen ddren deg lqern yezrin (wis 20). Gar-asen ufraren-d sin (yemma-s d mmi-s) i sin yid-sen ssefrawen. Qqaren-asen Belɛid At Urejdal d yemma-s Saɛdiya At Ɛebdella (Xerǧmil Saɛdiya).
Timliliyin tiseklanin-Tamedyazt n At Mlikec 1-2020
Muhend Saâid Amlikec
Isefra-a akk i s-ten-in-d-yemlan n jida-s s yemma-s i wimi yeqqar: “Yemma Lǧida”.Tagi d Lǧida n At Flalay i ilulen deg useggas 1914, tewweḍ leɛfu n Rebbi deg useggas 2006 mi tessaweḍ 92 n yiseggasen deg tudert-is, d tameṭṭut n Muḥend At Mimi (Titwaḥ Muḥend Ṭṭahar) yiwen seg yimjuhad yeffɣen d imenza s adrar. Tenna-as-d isefra-a yura-ten, terna-as-d kra n tmucuha d temɛayin, gar-asent yiwen n uḍris “Inebgi amessas” i d-fkan deg ukayad n lbak n tmaziɣt n useggas aɣurbiz 2008-2009. Timeddukal-is d tiḍebbalin am Messaɛd Ḥimi, Wardiya At Ɛmar d Faḍma At Bujemɛa. Tettemlili yid-sent deg tmeɣriwin, tḥemmel ad teqqim yid-sent.
Asefru d aḍris aseklan, taɣessa-ines temgarra-d d tin n yidrisen imserḥen. Isefra s umata ṭṭafaren kra n yilugan yerzan afyir, tameɣrut, tasawalt neɣ tunṭiqt rnu talɣa n lebni-nsen. Asefru n Si Muḥend u Mḥend iga akka: AAB, 757, ɣur-s 3 tseddarin, tal taseddart s 3 n yifyar, timernit-is d 9 n yifyar, qqaren-as ametẓa (un neuvain).
Amedya:
Aql-i leḥḥuɣ deg tregwa
Imi akka i iyi-ihwa
A rray yellan d aderwic
Alebɛaḍ tefkiḍ-as lufaZzin d ṣṣifa
Yerra leɛbad am leḥcic
Mačči am nekk d ilef n lɣaba
Iɣef tekkat lehwa
Xedmeɣ ur d-iban leqdic.
Amedya wis sin d tamedyazt n Yusef Uqasi n At Jennad: AB, 77, 6 n yifyar, qqaren-as amesḍis (un sizain).
La yekkat yiggas yusef Uqasi. Akken i ifukk tluɛa-t-id yiwet n taǧǧalt tenna-as: “I mmi ayen ur t-id- teckireḍ ara?” Yerra-as:
“Mmi-s n taǧǧalt aras
Ur ittagad tirṣaṣin
Ur yekkat ur ittwexxir
Ur ittadded deg tɣaltin
Ur tefriḥ urǧin yemma-s
Ur teqriḥ ad t-id-awin”.
Ma d tamedyazt n tura teffeɣ lqaleb n at zik, imedyazen n wass-a qqaren isefra n tutlayin-nniḍen, ttagmen-d seg sen, llan wid i d-yesnulfuyen talɣiwin timaynutin. Malek yewwi-d amedya n kra n yisefra yura s talɣa n “calligramme”: talɣa n usefru d usentel-is mlalen.
Amedya:
Udi
Zwir
Amezzir
Smir ayefki
Tssenduḍ tura
Awi-as-d ccna
Ad yuɣal d iɣi
Ad d-tifrir
Twarac n wudi
Udi n Lezzayer yezder
Yečča-t umrar neɣ ujenwi
Zzmen-t uɣalen gezmen-t, gezren
Tikti n tlelli yettawin ixef deg yigenni
Lqedd yezdi yessaram kan azekka lɛali
D aẓekka i s-ɣzen d tlelli-s i t-gren
Tezdeg, tafat, temlel ad negren
Tebrek, aɣurru, ilefḍan
D widak-nni n yiḍan
I yeṭṭfen annar
Deg Lezzayer.
Amedyaz d amdan am yimdanen-nniḍen maca tamuɣli-ines temgarrad d wiyaḍ. Netta iruḥ akk d afrayen, d anafray ameqqran, yettḥulfu mačči d kra. Yeqqar-d awal yerzan timsal n wul-is (neɣ n tasa-s ma d Amaziɣ i yella), ama deg tudert-is tumrant neɣ deg tudert-is tuḥzint. Ayen yettxemmim umedyaz iteffeɣ-d seg yimi-s yecbeḥ, yefren, yeṭṭef amkan-is, tikwal yettawi-d yid-s yiwen n unamek d alqayan nezzeh. Tḍerru yid-s am tmeṭṭut yellan s tadist. Akken ad taf iman-is tmeṭṭut yeṭṭfen addud, ilaq ad d-yeffeɣ lṭufan-nni yellan deg uɛebbuɛ-is. Amedyaz diɣ kif kif, netta yerfed…asefru. Akken ad d-terzu ɣur-s telwit ad t-id-yarew ma ulac ad yeqqim deg liqliq am tin ara d-yerbun. Tamedyazt ihi d ddwa (une thérapie).
Tamedyazt terra imdanen-nneɣ d iɣermanen imasayen (des citoyens responsables). Ur d-rfiden ara leslaḥ mgal wid yellan deffir n tmattant n Lwennas d wiyiḍ, refden-d s wudem aneɣrum (civilisé) awal, refden-d asefru ad d-bɛezzqen s wayen ḥulfan.
Tamedyazt tettḥuddu tutlayt, tessiɣzif deg tudert-is. Ma nettu awal deg tmeslayt-a n yal ass ad nedlu ɣer tmedyazt taqburt ad t-naf.
Imedyazen n At Mlikec i d-yebder Malek melba ma yettu ageldun n yimedyazen Muḥen Saɛid Amlikec d wi:
-Ɛdada At Ḥemmu Waɛli
-Megduda At Ɛmar
-La Warda AT RḤab
-Ṭawes At Wdiɛ
-Ṭiṭuḥ Werdiya
-Qasi At Ɛisa n At Mhaba
-Ǧuhra At Ɛebdella
-Dermel Werdiya
-Saɛdiya At Ɛebdella
-Belɛid At Urejdal
Asefru n La Warda At Rḥab yuklal ad s-isell umdan:
A qessam i gbeṭṭun s lḥif
Yak rruḥ kif kif
Acimi i tgiḍ rrya
Abɛaḍ teḥmiḍ-as deg lkif
Deg udrim yettserrif
Ssemman-as a bu wayla
Abɛaḍ meskin yewwi-t wasif
Yensa yeshetrif
Aɣrum ur t-yerwi ara.
Asefru n Seɛdiya At Ɛebdella :
Ceggɛeɣ tabrat ɣer tmurt
Aɣet-iyi taqendurt
Nekk teṭṭef-iyi lmizirya
Afrux mmi-s n tsekkurt
Ad terzuḍ tamurt
Ɣer leḥbab ideg nettɣama
Lɣerba d wetma-s n lmut
Argaz tameṭṭut
Nekkni nǧuz i lmeḥna.
Belɛid At Urejdal ɣur-s dderya d tamecṭuḥt, lḥal iẓenner fell-as, ilaq ad yinig ɣer tmurt n Fransa akken ad yessisi s wacu ara iɛeggec arraw-is imeẓẓyanen. Netta yedda deg leɛmer yerna tazmart teǧǧa-t. Nnig n nnhaya-s i yerfed abrid ad iruḥ ɣer lɣerba. Dɣa segmi i yeffeɣ seg uxxam deg Yibejjiwen (At Mlikec) almi d luzin n ufundri n Werdi netta iteddu issefray.
Timliliyin tiseklanin...
Tazmalt n zik…
Yeqqar-as deg usefru-ines aɣezzfan:
“Assen n letnayen tameddit
Neffeɣ-d seg tmazirt
Ɣer uẓru n ggin n Sidi Qasi
Ggḍeɣ ɣer At Rḥab
Tarwiḥt-iw deg lḥisab
Lla Faḍma tebda aweṣṣi
Tluɛa-iyi-d Xuxa ɛzizen
S lehdur ẓiden
Tenna-iyi: “Efk-as lweɛda ad nɛeddi”
Ggḍeɣ ɣer Uḥelwa
Syin i d-tuɣal tarwa
Nniɣ-asen: “Bqaɛlaxir a uladi!”
Qerbeɣ ɣer Yibubucen
Ufiɣ kra ggemɣaren
Bdan ttemwehhin fell-i
Ur ččiḥeɣ ara fell-asen
D tagnit i gbeddlen
Ttṣellint ɣef nnbi wulli
Ruḥeɣ almi d tiɣilt n Rrjem
Iḍarren-iw ɛewjen
Nedheɣ ɣer Sidi Lhadi
Qerbeɣ ɣer Bubelluḍ
Ttmaleɣ, ttedhameɣ leḥyuḍ
Nniɣ-as:” Ṭṭef-iyi afus a Lɛerbi”
Ruḥeɣ almi d Tizi n At Ɛica
Seg Tjellabin akkinna
Sfuḥeɣ Lezzayer sdat-i
Ggḍeɣ ɣer lmerṣa
Ufiɣ lbabur ihegga
Win yesɛan lkarṭa yali
Ruḥeɣ almi d lagar di lyu
Ay ixef-iw ssefru
?Wissen ma ad iyi-iqbel Werdi
Ssebt d lḥedd d rapu
Ccrab ad s-neḥku
Letnayen s afundri
Ad nettɛebbi uzzal am yiɣyal
Ad nɛeggej nettmal
Am umɣar am yilemẓi”.
Malek Ubeẓwi
Timliliyin tiseklanin-Tamedyazt n At Mlikec 1--940
Tukksa n ukermus s ucacfal deg Tezmalt..