Azedgan: Tahar Djaout
Azedgan: Tahar Djaout 1969
D imelsi d azedgan, tadsa-s tecba tin n ltufan
Azedgan(Ṭṭaher)
D azedgan wul-is , d tazedgant tmussni-s , d azedgan s timmad-is ,  ttbut d isem-is: Ṭṭaher .Anamek n wawal-a s tutlayt-nneγ d: azedgan , wanag awal”Ṭṭaher” yekka-d seg tutlayt taɛrabt .
Tiktiwin yeččuren aqerruy n uzedgan γur-sent sser d wazal meqqren , fkant leqder i wid yefkan   leqder d tixxutert i tmussni , i tlelli , i uḥezzeb ; i usuref , i wawal aẓidan , i tikci n ufus n tallalt : d tagelma n twacult iteddun γer sdat .
Atan ɛeddan azal n mraw d semmus (15) n yiseggasen seg wasmi i iγab γef wallen urgaz yessagren tissas d tirrugza , argaz yennan deg wawal ur nettmettat :
Azedgan: Tahar Djaout 1-2122
“Ad temmeslyeḍ ad temmteḍ ,
Ad tessusmeḍ ad temmteḍ ,
Mmeslay , temmteḍ”.
Yemmut d argaz .
Amedyaz i t-yessnen yeḥzen nezzeh , fell-as yura kra n yifyar-a :
… Taḍsa-s bḥal tin n lṭufan
Ur yessi lmaḍerra
Ul-is d amelsi d azedgan
Tudert-is d isefra
Aqerruy yeččur d tiktiwin
Yessaram irennu
Tiyita tres γef yixef
Taḍunt n tmussni
Tala n yisefra
Amdun zeddigen n tsekla
Annar n tmucuha
Aḥriq n tira
Yessan d ijeǧǧigen
Iferṭeṭṭa melluleen
Ttaffgen deg yal tama…
Yeγli-d usemmiḍ
S tmara i d-yusa
Yesbugla allaγ yeftin
Yebra i rruḥ iruḥ…
“Aberkan n uqerruy”, ilem yezdeγ aqerruy-is , wellhen-t wid yeččuren d leγder d tismin , anda ara yewwet “Azedgan” : γer uqerruy…
Ɣef waya : Tareṣṣast teččur d tismin
Tekkat amdan γer wallaγ
Acku : Teɛna-t anda yettxemmim
Tugi , tikti-s ad d-teffeγ .
Iɛdawen n Rebbi sgujlen merra wid iḥemmlen tezdeg deg tal taγult n tudert , maca wid yeččan tiyita akken i iwata d arraw n umaru .Nabila tagujilt tamecṭuḥt d talemsit am lmalayek tezzem baba-s γer laxart , tenna gar snat nnhati :
? “ A baba acimi i teγriḍ
Isem-ik mussnaw deg ddunit
D tidet wi ur neγri yettγiḍ
Yelha neγ diri-t yeddem-it
Maca , nekk bγiγ ad tiliḍ
Bγiγ ad k-id- taf tmeddit
Ḥsiγ d tidet i tettnadiḍ
Ad d-tifrir dima am zzit
Tamussni-k d taɛdawt-inu
Tesgujel-iyi meẓẓiyeγ
Yefka-ak Rebbi aqerruy
Gezmen-t yimcumen , γurren-aγ
Taruẓi wala kennu
D awal n yimezwura-nneγ
S tγennant nugi ad s-nebru
Ɣas d agessar i d ayla-nneγ “.
Tayemmat n tgujilin tegzem tasa-s yettqqudduren , yewwa uffad-is , γurren-tt seg win i tt-ittwanasen , win i s-d-ittmalen lbaḍnat-is n lferḥ neγ n lqerḥ , win yid-s tezdi tudert-is acḥal d aseggas , win yellan d baba i yessi-s . Tura , amzun tedda   yid-s… γer wanda ara naweḍ .Amedyaz akka i tt-ittwali :
Azedgan: Tahar Djaout 1-2123
Tasa n tyemmat teḥdaqqer
Yekfa yimeṭṭi  deg tfekka-s
Ḥemlen yisaffen d yiγeẓran
Arraw-is d igujilen
Nettat tlatin ur ten-teqfil
Sser n ṣṣifa-s yemsa
Am tafat n win i tḥemmel
Afus-is yeṭṭef aγesmar
Allen ldint ur ẓerrent
Lqut d arẓagan deg yimi
Kra yekka wass deg yiwen umḍiq
Amzun dinna i d-tlul
Laɛqel yennejla
Yeggra-d uzeqqur
Deg-s tezzuγur…
Azedgan: Tahar Djaout 1--988
Tezmer ad tsebber ul-is acku mačči ala nettat kan i yeǧǧlen s ufus aγeddar , llant d igiman…Leḥzen yettcali…
…Am nettat aṭas i yellan
Iγurr-itent zzman
Temẓi , wujhen-d γur-s
Zzhu , ala ayen iɛeddaan
Ad ḥeznen wussan
Ad d-teqwu terẓeg d temses
Asirem , rekḍen-t yilfan
Rran-t d alebḍan
Yeqqur i yiṭij yeftutes
Lebni yuγal γef yiẓekwan
Ixxamen xlan
Aṭas i ifeẓẓen iles
Ulawen γer daxel kwan
N wid i d-iggran
Times yuγen tugi ad tnes .
Dda Ṭṭahar yefka azal d ameqqran i tmaziγt seg zik , yerna deg tal tamsalt , ama deg umezruy ama deg tγerma neγ deg tutlayt(tasekla) ,annect-a ibgen-it-id deg wungalen yura .      Deg  umulli wis 14 n tefsut n yimaziγen , deg yimensi-s , iḍ n 19 yebrir 1994 , aseggas deffir n tmettant-is mmektaγ-t-id s usefru-a .Ɣef ssdeḥ taftilt treqq tettdeggir-d tafat tawraγt…
Iḍ-a ad necɛel taftilt
Tafat ad tezreɛ γef tmurt

Yebrir d tameγra n tmaziγt
Yal (a)seggas ɛecrin deg tefsut
D ass ara issettun tawaγit
I d-γeḍlen at n tgennurt
Abrid i d-wwin diri-t
Skuffren tudert deg tagut
Tamaziγt tfukk targit
Tuki-d tbennu tugdudt
Abrid n usrad tewwi-t
Fell-as tettali-d tafukt
Ad d-terr tili γef tbeɛtit
I γ-yesserwan taɛerbubt
Taftilt ad taγ tameddit
I tmaziγt ncerreɛ tawwurt…

Amek i yettwali uzedgan tudert ? Amek-it uxemmem-is γef tmaziγt ?…
Tezdeg tɛennu izeddganen – ul fessus – tasa tettferfir – udem yettaḍsa – asrad  yugar – igenni d azegzaw – iṭij ittirriq – abeḥri d alegγan – ulac amennuγ – ulac anγal n yidammen – ulac tamuheqranit – tella tidet – ala tidet – tidet akken ma tella – ulac targagayt n tugdi – ulac aγilif – ulac lḥif – yella nnif…
…Tirrugza n yirgazen lɛali
Widak n zikenni
Ttgallan ur ḥenten
Ttaken awal , deg-s ur ttuγalen
Tikli γer sdat ur ttagaden
Aγurru , ur t-ssinen
Abrid i ttawin d usrid
Ulac alluy d uṣubbu
Ulac ddaw-as nnig-s
Σinani mačči d uffir
Akka i d tamaziγt
Akka i d Imaziγen
Akkagi ara tili tmurt …
…Iγurr-it zzman amcum , yemmut ur yewwiḍ lebγi-s , yemmut ur yeẓri tamurt-is akken i tt-ittargu ,
Akken i ira yal ass ad tili …
Nekk weɛdey-t s tira n usefru γezzifen deg demma-s , teγzi-s tewweḍ γer 1007 n yifyar …
Nniγ-as deg taggara :
D tezdeg n wul zeddigen
I iyi-d-yessawlen
Ad sγezzfeγ asefru
Yenna-d :”Aru γef yirgazen
Wid ur nḥenten
Skuffren-ten daxel n wagu
Ittgalla zzman fell-asen
Acimi i segmen
Ar tura ur ten-yekcim rekku”.
D tamurt i ḥemmlen aṭas
Iḥucc-iten rrṣas
Ǧǧan-d tuǧǧal d yigujilen
Ɣunfan amɛic amessas
I yezgan yal ass
Nnan-d ayen i ten-iqerḥen
Acengu iɛedda tilas
Isemsad tuγmas
Igemmej deg win i t-yifen
Neggul limin d aquran
Ad segmen wussan
D tamurt ad yezdi lqedd-is
Aḥeqq widak yemmuten
Yerna ur uklalen
Tugdudt ad taweḍ γer lebγi-s
Ṭṭahar d yiwen seg-sen
Deg wid icehden
Deg (u)mezruy yella yisem-is .
Azedgan: Tahar Djaout 1--989
Ma tenniḍ-d ad temmteḍ
Ma tessusmeḍ ad temmteḍ
Ini-d temmteḍ!


Aḍris sγur umedyaz :Malek HOUD