Tullist: Tagi tugar tamezwarut
Tullist: Tagi tugar tamezwarut 12519
Y eɛya, yengef, azal n snat tsaɛtin netta yettazzal.
Ɛellawa mačči d anaddal yettnadin ad yuɣal d
alɣuɣ deg tazzla n Marathon, diɣen mačči d win
yettazzalen akken ad isenqes seg taẓeyt-is acku Ɛellawa ɣur-s
tafekka rqiqen ikeɛcen am umesmar. Deg tiddi-ines d alemmas n
yirgazen, deg tlemmast n wudem-is aglayantezga tyuga tazurant n
cclaɣem iberkanen, acebbub-is diɣ d aberkan, yellufḍa yerna
yekerṭeṭṭi, ad s-tiniḍ laɛmer tekka deg-s temceḍt. Ɣas ma tettban-d
tfekka-s d tuḥqirt maca ɣur-s tazmert yessewhamen, d tin i tittaǧǧan
ixeddem ayen i wimi ur yezmir kra yekka wass. Tazmert-is
yettliwi-tt s waddal27 n tazzla imi yezga dima d amerwal, yerna-as
učči i d-ittḥewwiṣ ssya u ssya. Ɣur-s snat tmerwin d tẓa n
yiseggasen deg tudert-is. Yercel abrid amezwaru d yiwet tmeṭṭut i tyessnen
akken i ilaq. Ɣur-s lexbar ɣef wayen akk i ixeddem. Deg
wakken i yella deg lbal-is uqbel ad d-yeldi imi-s, teẓra d acu i yebɣa
ad d-yini neɣ ad t-yexdem. Ttemsefhamen deg sin yid-sen almi kan
dayen. Lufan ad yeḍru kra neɣ kra ɣef tmeṭṭut-is wissen anda ara dyeggri.
Qarren-d yimezwura deg yiwen wanzi : S wayen i tettaggadeḍ ara
temteḍ. Mačči d Ɛellawa i yewwḍen leɛfu n Rebbi maca d tameṭṭutis,
tin akken i t-itteṣren tal tikkelt mi ara yewḥel.
Yeqqim wissen acḥal netta yennuɣni, yeḥzen, yeččeḥ ɣef ddunit i tiɣurren
deg tmeṭṭut i t-ifehmen nezzeh. Yeḥṣa ur yettuɣal ad yaf
yiwet am nettat.
Ifeddix n umdan d akud i t-isseḥlawen. Zrin ddeqs n wayyuren
segmi yeǧǧel. Yufa-d iman-is terra-t tmara ad yercel tis snat tikkal
ɣas ma deg nneyya-s yeẓra ur ittaf ara am tmeṭṭut-is tamezwarut i as-yemmuten.
Tullist: Tagi tugar tamezwarut 1-2530
…. Tamettut-is tis snat tugar-it
Tameṭṭut-a tis snat i d-yuɣ mazal ur tt-yessin, Ɛellawa ur yettu ara
tid-is, yezzi ɣer leɛwayed-is : yettaker. Ɛellawa yettidir s tukerḍa, d
amakur. Tameṭṭut-is tamezwarut tessen-it seg tqacuct n uqerruy-is
ɣer temceḍt n yiḍarren-is, wanag tis snat tettban-d am teqnuẓt
yuɛren, ibubb, ulac ɣur-s tifrat, acemma ur t-yessin fell-as.
Ihi tazzla ur nettfakka n Ɛellawa mačči s lebɣi-s, d tin n tmara. D
tarewla i irewwel ɣef kra n yirgazen i t-id-yeṭṭafaren seg taddart
Wadda ad s-d-kksen tabernust i d-yuker i kra n temɣarin. Dɣa
imiren i ifukkent aẓeṭṭa-ines, gezment-tt-id, ssersent-tt ɣef ufurek n
tzemmurt i d-yemɣin tama n tewwurt n ufrag. Mi kecment s axxam
ad berzent iɛedda-d Ɛellawa ssyin. Iwala kan tabernust-nni tres ɣef
ufurek, yeṭall akka d wakka, yiwen ur t-id-iwala, yemmeɣ s
lemɣawla fell-as yeddem-itt-id yennezraq s tewwurt yeqqimen teldi
imi yekcem d imi d-yeffeɣ. Wissen ansi i yekka, yiwet teswiɛt teččat
lqaɛa. Tilawin-nni mi d-ffɣent ad jemɛent tabernust-nsent, ufant-d
ḥala Rebbi d tegnit. Berrḥent abrid s ṭṭelq n ugerjum-nsent :
Abbuh ay at leɛraḍ, nettwaqqed seg tbernust-nteɣ ! Irgazen yellan
deg tejmaɛt slan-d i leɛyaḍ, uzzlen-d ɣef tikkelt s axxam n temɣarin
yettwakren. Ččan kan tamsalt ɣef wayen yeḍran kkukin d aserbabuɛ
Tullist: Tagi tugar tamezwarut 1-2531
tanaggarut tugar tamzewarut
deffir n umakur amerwal yekkan s ubrid n tala acku ḥala winna i
yellan. Yiwen deg-sen ur iwala udem n wagi yukren. Ddan cwiṭ
idher-asen yiwen umdan ɣer lejba yettazzal, kkren uzzlen deffir-s.
Ɛellawa iḥulfa i wul-is alaḥal ad ifelleq seg tyitiwin i yekkat.
Yettazzal netta yettxemmim. Yedla ɣer tesraft n ccfawa-s,
yemmekta-d kra n wayen yesɛedda deg tudert-is. Yecfa ɣef tukerḍaines
tamezwarut i iwala d tameqqrant mi yessaweḍ ḥala mraw d
semmus yiseggasen deg tudert-is. Tikkelt-nni d tayaẓiḍt i d-yuker.
Isseɛreq lǧerra i bab n tyaẓiḍt i t-id-iḍefren s uɛekkaz. Yewweḍ almi
d asif, yeɛna yiwen ucadux yeddurin ɣef tiṭ n medden, ireyyec-itt,
isseww-itt-id, yečča-tt. Seg wass-nni yuɣal am wakken yuḍen aṭan
n… tukerḍa, ilaq ad d-yaker neɣ ma ulac ur yettaf ara iman-is. Deg
taddart ufella, win iɣeflen ɣef kra n tɣawsa ad tt-id-yaf tufeg. Fiḥel
ma nudan at taddart anwa i tt-yeddmen, d Ɛellawa amakur. Mi
yettxemmim akken, tɛedda-d seg uqerruy-is tmeṭṭut-nni ines
tamezwarut. Ur yezmir ara ad yettu lehdur i s-d-teqqar mi ara
yeḍru yid-s kra n wayen n diri. Yennum isell teqqar-as : Ur ttaggad,
aql-i da ! Cwiṭ n lehdur-a ttaččaren ul n Ɛellawa d talwit. Tameṭṭutis
tis snat tɛedda-d diɣen deg uqerruy-is, maca ulac d acu ara d-yini
fell-as, ur tt-yessin ara ar tura. Yeqqar kan deg wul-is : Zzher-iw
yedda d tmezwarut ɣer wanda ur d-nettuɣal. Anyir yettcercur seg
tidi, iles yeffeɣ-d am yiḥder n ukermus, nnhati ta deffir tayeḍ,
Ɛellawa yewweḍ kan ɣer yiwet txerrubt ur neggug ara aṭas ɣef
taddart-is; Taddart Ufella, ibelttex ɣer lǧedra-s, isenned ɣur-s
Tullist: Tagi tugar tamezwarut 1--1212
… Aql-i da ay argaz-iw amakur
yettcehhid : Tikkelt-a dayen, ur ttɛawadeɣ ara ad mmiẓdeɣ ɣer
wayla n medden acku wigi ma ṭṭfen-iyi yifassen-nsen ad xellṣeɣ
ayen txelleṣ tuccent. Tuccent-a iɣef d-yewwi awal, d arraw-is i ttisteqsan
yiwen wass ma yella tettxelliṣ aksum-a i sen-d-tettawi, neɣ
deg tidet i sen-d-tettaker yal ass, ad t-ččen akken ad imɣuren.
Tenna-asen : Assen ur d-ttuɣaleɣ ara ɣur-wen, ḥṣut ass-nni d
axelleṣ i xellṣeɣ d ajemmal ayen akk i wen-d-wwiɣ.
Ɛellawa inegfen yefka tameẓẓuɣt-is s agemmaḍ, yesla i lheffa n
waṭas n yiḍarren tettẓiẓi-d ɣur-s. Yugad mačči d kra. Yekker nnig n
nnhaya-s, yebda yezzuɣur deg yiman-is s cwiṭeḥ n tezmert i s-dyeggran.
Yewweḍ tawwurt n uxxam-is, teldi-d mi yeɣli d amrar cwiṭ
akkin i umnar. Tameṭṭut-is ixelɛen tuzzel-d s lemɣawlat d tergagit
ɣur-s. Wissen amek akken i yessaweḍ ad d-issufeɣ kra n wawalen :
Ṭṭef tabernust-a, awi-tt teffreḍ-tt ! Ifukk kan awal-is, iruḥ deg
ddux, seg yimiren ur yeẓri anwa i tt-yeksan. Tameṭṭut-is mi i s-d-yuɣal
laɛqel, truḥ teffer tabernust-nni, tuɣal-d ɣer urgaz-is. Terfed-it
seg tɣerdin am uɛeẓwan acku ixuṣṣ nezzeh, nettat tqebba, tugar-it
aṭas deg tezmert. Tessaweḍ-it ɣer wussu, teẓẓel-it tinnegnit, tdel-it,
teqqim ɣer yiri-s tesbuḥruy-as.
Irgazen n taddart Wadda i d-iḍefren amakur n tbernust, wwḍen-d
ɣer tejmaɛt n taddart Ufella, maca win d-squqren ur ẓrin tama i tyeččan.
Steqsan wid d-ufan qqimen ɣef yideknan n tejmaɛt
ttqeṣṣiren. Nnan-asen-d : Ur d-zgint ara wallen-nneɣ deg wagi i dteqqarem
akka yuker-iken. Maca ikcem-iten merra ccek, ḥala yiwen
i isserwaten deg tigi, wagi d Ɛellawa amakur. Ikker-d Dda Ɛebdella,
ameqqran n ugraw yenna : Ḍefret-iyi-d s axxam n Ɛellawa.
Gguggin ɣef tikkelt s axxam n umakur. Mebla ma sṭebṭben ɣef
tewwurt ččuren axxam n win ur nettḥezzib i wayla n medden.
Ufan-t yeẓẓel tinnegnit deg wussu-s, allen qemcent, tameṭṭut-is ɣer
yiri-s.
– A tameṭṭut ! Err-d tabernust n medden i d-yuker urgaz-im i sat n
taddart Wadda. Wellah ḥala abehdel i ɣ-ittbehdil Ɛellawa seg wasmi
i d-yekker.
I d-yenna Dda Ɛebdella.
Tullist: Tagi tugar tamezwarut 1--226
!ccceeet
– Buh ! Waqila yeffeɣ-iken laɛqel, argaz-iw yeɣli d amuḍin, atan sin
wussan aya ur yeṭṭaxer seg wussu-s kunwi teqqarem-d yuker
tabernust neɣ wissen d acu. Nekk nwiɣ tusam-d ad twalim ma
yezga-d cwi, kunwi tusam-d ad d-bellim fell-as ayen ur yexdim. Ma
ur tuminem ara hatan uxxam sdat-wen, nadit ɣef yiman-nwen ɣef
tbernust-a i d-tettaddrem, nekk ur walaɣ.
I sen-d-terra tmeṭṭut n Ɛellawa i wimi yenger yiẓri-s seg yimeṭṭi.
D ayen i sen-d-tenna i xedmen. Nudan akk axxam, ur ǧǧin tiɣmert.
Ssutren asuref seg tmeṭṭut n Ɛellawa imi ur tufiḍ d acu i ufan, ffɣen
ssersen i wallen-nsen, nneḥcamen. Argaz yesgunfan cwiṭ, s ddaw tiṭ
yeḍfer merra ayen yeḍran sdat-s. Yenwa ass-a i d aneggaru-ines.
Yettewhem amek ur ufin ara tabernust imi ulac amkan ur zgilen mi
tt-ttnadin.
– Ɛni teččiḍ-tt a tameṭṭut. I s-yenna Ɛellawa.
–Ala, ddu-d yid-i. I s-terra.
Teṭṭef-as afus, tewwi-t yid-s ɣer texxamt n uniwel. Deg teɣmert taccuyt tres ɣef lkanun, aseksut yeččuren d seksu yuɣal fell-as, yeqfel s uqeffal. Ɛellawa yettarran iman-is d uḥric, iṭall yeffes, ẓelmeḍ, d asawen, d agessar, ulac kra n tbernust i d-ibanen. Tameṭṭut terra srid ɣer teccuyt-nni, tekkes-as aqeffal, terfed s lemḥadrat aseksut-nni, tejbed-d s laɛqel seg tecḍaḍt tabernust yeffren daxel-is.
Ɛellawa yeldi deg warquqen-is yeqqar: “Tagi tugar tamezwarut”.



Malek HOUD